Wickström lyfte fram bland annat stärkandet av de offentliga finanserna, satsningar på unga och utbildning samt tacklandet av utmaningarna inom social- och hälsovården.
– Vi behöver en ekonomisk politik som långsiktigt stärker de offentliga finanserna. De är nödvändigt att bryta skuldsättningsspiralen och stabilisera statens ekonomi så vi är bättre rustade för framtiden och även i fortsättningen kan vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Det är vår uppgift som politiker att ta svåra och ibland obekväma beslut, men också stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning, konstaterade Wickström.
PISA-resultaten som publicerades förra veckan visade att inlärningsresultaten har försämrats i flera OECD-länder, däribland Finland. I propositionen finns flera satsningar i den grundläggande utbildningen, men också i den svenskspråkiga utbildningen. Bland annat blir det så kallade språkprovet avgiftsfritt, Helsingfors räddningsskola får resurser för att trygga utbildningen på svenska och tilläggsfinansiering riktas till polisutbildning på svenska.
– Det är viktigt att vi satsar på hela skolstigen, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken får 50 miljoner euro. Regeringen tilldelar också anslag för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Dessa satsningar är verktyg för målsättningen om att Finland åter ska höra till världstoppen när det kommer till utbildning, sade Wickström i debatten.
I propositionen finns många satsningar på förebyggande åtgärder. Bland annat riktar regeringen finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter, inför terapigaranti och ett åtgärdsprogram för att förebygga utslagning. Regeringen satsar också 20 miljoner euro per år till programmet mer motion i Finland, vars syfte är att öka motionerandet i alla åldersgrupper. Wickström ser dessa åtgärder som positiva, men påpekar ändå att det krävs åtgärder och satsningar också inom vården.
– Regeringen tar utmaningarna inom social- och hälsovården på allvar. Vi gör insatser som avvecklar vårdköerna, tacklar personalbristen och främjar arbetsplatsvälmående. I det kompletterande budgetförslaget för 2024 beviljades Borgå och Raseborgs sjukhus en miljon euro för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna. Vårdkedjorna ska fungera på två språk i alla välfärdsområden i hela landet, avslutade Wickström.
Riksdagen behandlar budgetpropositionen för år 2024 i responsdebatt idag och Wickström höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande i debatten.
