Vi tänker långsiktigt och satsar på unga, utbildning och vården

13.12.2023 kl. 11:55
Riksdagsledamot Henrik Wickström betonade långsiktig ekonomisk politik med satsningar på framtiden i sitt anförande i dagens responsdebatt om budgetpropositionen.

Wickström lyfte fram bland annat stärkandet av de offentliga finanserna, satsningar på unga och utbildning samt tacklandet av utmaningarna inom social- och hälsovården.


– Vi behöver en ekonomisk politik som långsiktigt stärker de offentliga finanserna. De är nödvändigt att bryta skuldsättningsspiralen och stabilisera statens ekonomi så vi är bättre rustade för framtiden och även i fortsättningen kan vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Det är vår uppgift som politiker att ta svåra och ibland obekväma beslut, men också stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning, konstaterade Wickström.

PISA-resultaten som publicerades förra veckan visade att inlärningsresultaten har försämrats i flera OECD-länder, däribland Finland. I propositionen finns flera satsningar i den grundläggande utbildningen, men också i den svenskspråkiga utbildningen. Bland annat blir det så kallade språkprovet avgiftsfritt, Helsingfors räddningsskola får resurser för att trygga utbildningen på svenska och tilläggsfinansiering riktas till polisutbildning på svenska. 

– Det är viktigt att vi satsar på hela skolstigen, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken får 50 miljoner euro. Regeringen tilldelar också anslag för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Dessa satsningar är verktyg för målsättningen om att Finland åter ska höra till världstoppen när det kommer till utbildning, sade Wickström i debatten. 

I propositionen finns många satsningar på förebyggande åtgärder.  Bland annat riktar regeringen finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter, inför terapigaranti och ett åtgärdsprogram för att förebygga utslagning. Regeringen satsar också 20 miljoner euro per år till programmet mer motion i Finland, vars syfte är att öka motionerandet i alla åldersgrupper. Wickström ser dessa åtgärder som positiva, men påpekar ändå att det krävs åtgärder och satsningar också inom vården.

– Regeringen tar utmaningarna inom social- och hälsovården på allvar. Vi gör insatser som avvecklar vårdköerna, tacklar personalbristen och främjar arbetsplatsvälmående. I det kompletterande budgetförslaget för 2024 beviljades Borgå och Raseborgs sjukhus en miljon euro för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna. Vårdkedjorna ska fungera på två språk i alla välfärdsområden i hela landet, avslutade Wickström. 

Riksdagen behandlar budgetpropositionen för år 2024 i responsdebatt idag och Wickström höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande i debatten.

Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00