Viktiga satsningar för Österbotten

12.12.2023 kl. 12:25
Flera viktiga projekt för Österbotten finns med i riksdagens finansutskotts betänkande kring nästa års statsbudget. Till exempel flera vägar, som tillhör det lägre vägnätet i olika delar av Österbotten, får en ansiktslyftning nästa sommar.

– Reparationsskulden på vårt vägnät växer hela tiden. Genom dessa så kallade julklappspengar kan vi göra mindre men viktiga satsningar för att förbättra det lägre vägnätet runt om i Österbotten. Exempel på sådana vägar är Västerhankmovägen (100.000 euro) och Söderfjärdsvägen (200.000 euro) men även Henriksdagsvägen samt vägar i Nykarleby och Purmo. Här har byborna väntat länge på en förbättring av byarnas livsnerver, säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen från Malax.


Regeringen gör nästa år en extra punktinsats gällande beläggningsarbeten. Bara in inom gamla Vasa läns område handlar det om långt över 30 miljoner euro.

– Det här kommer att ha en enorm påverkan också hos oss. Inom kort kommer NTM-centralen att publicera listan på sina beläggningsobjekt nästa sommar och jag hoppas att man genom dessa medel kan delfinansiera Vöråvägens förbättring som nästa år får 300.000 euro, säger Ollikainen. 

Farleden som staten äger vid Molpehällorna får en breddning och fördjupning för 100.000 euro.

– Den södra delen av Kvarkens världsarv har inte fått några satsningar tidigare. Nu är det dags. Samtidigt torde det vara de första öronmärkta julklappspengarna som kommer till Korsnäs kommun på mycket länge, säger Ollikainen.

Förutom trafikprojekt finns bland annat 450 000 euro för forskning och utveckling av vätgaslösningar vid VEBIC (Vaasa Energy Business Innovation Centre vid Vasa universitet) samt 100.000 euro till Niilo Mäki institutet för att i ett tidigt skede klarlägga och följa upp inlärningssvårigheter för finlandssvenska barn i 5-6-åldern.

– Med tanke på de aktuella Pisaresultaten är detta otroligt viktigt. Förutom detta ges även 50.000 för svenskspråkig räddningsutbildning i Helsingfors, vilket förstås gagnar hela Svenskfinland, säger Ollikainen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00