Viktiga satsningar för Österbotten

12.12.2023 kl. 12:25
Flera viktiga projekt för Österbotten finns med i riksdagens finansutskotts betänkande kring nästa års statsbudget. Till exempel flera vägar, som tillhör det lägre vägnätet i olika delar av Österbotten, får en ansiktslyftning nästa sommar.

– Reparationsskulden på vårt vägnät växer hela tiden. Genom dessa så kallade julklappspengar kan vi göra mindre men viktiga satsningar för att förbättra det lägre vägnätet runt om i Österbotten. Exempel på sådana vägar är Västerhankmovägen (100.000 euro) och Söderfjärdsvägen (200.000 euro) men även Henriksdagsvägen samt vägar i Nykarleby och Purmo. Här har byborna väntat länge på en förbättring av byarnas livsnerver, säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen från Malax.


Regeringen gör nästa år en extra punktinsats gällande beläggningsarbeten. Bara in inom gamla Vasa läns område handlar det om långt över 30 miljoner euro.

– Det här kommer att ha en enorm påverkan också hos oss. Inom kort kommer NTM-centralen att publicera listan på sina beläggningsobjekt nästa sommar och jag hoppas att man genom dessa medel kan delfinansiera Vöråvägens förbättring som nästa år får 300.000 euro, säger Ollikainen. 

Farleden som staten äger vid Molpehällorna får en breddning och fördjupning för 100.000 euro.

– Den södra delen av Kvarkens världsarv har inte fått några satsningar tidigare. Nu är det dags. Samtidigt torde det vara de första öronmärkta julklappspengarna som kommer till Korsnäs kommun på mycket länge, säger Ollikainen.

Förutom trafikprojekt finns bland annat 450 000 euro för forskning och utveckling av vätgaslösningar vid VEBIC (Vaasa Energy Business Innovation Centre vid Vasa universitet) samt 100.000 euro till Niilo Mäki institutet för att i ett tidigt skede klarlägga och följa upp inlärningssvårigheter för finlandssvenska barn i 5-6-åldern.

– Med tanke på de aktuella Pisaresultaten är detta otroligt viktigt. Förutom detta ges även 50.000 för svenskspråkig räddningsutbildning i Helsingfors, vilket förstås gagnar hela Svenskfinland, säger Ollikainen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35