Riksdagens julklappspengar utdelade – satsningar på riksväg 25, stamväg 51 och kulturen i Västnyland

12.12.2023 kl. 12:21
SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström gläds för hur regeringspartierna valt att dela ut riksdagens så kallade julklappspengar. De kommer att fördelas på trafik- och kultursatsningar i regionen

– Det är fint att den här regeringen är redo att göra satsningar i Västra Nyland. Som medlem av finansutskottets trafikdelegation har det varit fint att kunna se hur det finns en vilja att stärka trafiksäkerheten i regionen, säger Wickström 

Följande vägprojekt får anslag i Västra Nyland:

Bollstavägen - stamväg 51:ans korsning, Ingå 500 000 euro 

Riksväg 25, förbättrandet av trafiksäkerheten mellan Gamla Kustvägen och Ekenäsvägen (korsningen vid SBA), Ekenäs/Raseborg 500 000 euro 

Planering av Störsvikskorsning, Sjundeå 125 000 euro 

Vägbelysning från Sjundeå kyrkby till stamväg 51, Sjundeå 90 000 euro 

Överbyvägen (förbättring av del 2), Kyrkslätt 340 000 euro 


– Det är fantastiskt att Bollstavägen som är Ingås huvudkorsning åtgärdas. Korsningsområdet vid riksväg 25 är viktigt för näringslivet i Raseborg men stärker framför allt trafiksäkerheten. Det här är korsningsområden som redan i flera års tid lyfts fram som viktiga prioriteringar. Finansieringen vi förhandlat fram möjliggör förverkligandet av förbättringar vid de här korsningsområdena. Att främja trafiksäkerheten vid avtagen längs med stamväg 51 och riksväg 25 är ytterst viktigt, säger Wickström. 

– Vägbelysningen i Sjundeå kommer att förbättra trafiksäkerheten. Genom att möjliggöra slutliga planerandet av Störsvikorsningen kan man skapa förutsättningarna för att korsningen åtgärdas, så att Sjundeå kan gå vidare med sina utvecklingsplaner. Överbyvägen i Kyrkslätt är i dåligt skick och det är bra att den fixas, säger Wickström. 


Hangö museum, Raseborgs sommarteater och framtida kulturcentret i Ingå

Många andra projekt i regionen får också anslag och det här syns speciellt inom kultursektorn. Hangö museum får ett tilläggsbidrag på 35 000 euro, Raseborgs sommarteater som ägs av Forsstyrelsen får 100 000 euro för utvecklandet av sommarteatern och Ingå kulturförening som ska driva verksamheten i Ingå kulturcenter får ett utvecklingsbidrag på 45 000 euro. Klockriketeatern som är en turnerande finlandssvensk teater får också ett bidrag på 95 000 euro. 

– Västnyland är en kulturregion. Kultur skapar välmående och för mig själv har det varit viktigt att föra fram den lokala kulturens betydelse även i rikspolitiken. Det är fint att vi nu kan stärka kulturlivet i regionen med dessa satsningar. För Raseborgs sommarteaters del är beloppet så stort att med den kan man renovera hela läktaren. Jag hoppas att det här stärker Raseborgs sommarteaters roll som en ledande svenskspråkig friluftsteater, konstaterar Wickström. 

Övriga nämnvärda anslag är 45 000 euro för Sjöräddningssällskapet som har sin utbildningsenhet i Bågaskär i Ingå. Wickström gläds också för satsningen på 50 000 euro för att planera räddarutbildningen på svenska vid Helsingfors räddningsskola. Även Noux nationalpark får 200 000 euro vilket Wickström upplever som en god satsning. 
Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00