Svenskfinland är en stor vinnare i fördelningen av riksdagens julklappspengar

12.12.2023 kl. 12:20
Riksdagens finansutskott har i dag godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget och samtidigt fattat beslut om fördelningen av de så kallade julklappspengarna. Otto Andersson och Henrik Wickström är Svenska riksdagsgruppens medlemmar i finansutskottet och dess delegationer.

De är nöjda över förhandlingarna eftersom man lyckats trygga anslag för många viktiga ändamål i Svenskfinland. Anslagen riktas till såväl viktiga trafikprojekt, kultur, medborgar- som producentorganisationer.


– Många viktiga vägprojekt i Svenskfinland kommer tack vare julklappspengarna att tilldelas välbehövlig finansiering. Flera miljoner euro, den största summan på åratal kommer att riktas till sådana vägar som har en stor betydelse både lokalt och regionalt i Nyland och hela Svenskfinland, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Andersson och riksdagsledamot Wickström.

Riksdagsgruppens ordförande Andersson betonar att SFP:s arbete inom finansutskottet också syns klart i och med att flera finlandssvenska kulturprojekt får en betydande summa.

– Det är glädjande att Lurens Sommarteater som drivs av Östra Nylands Ungdomsförbund får ett anslag på 200 000 euro för byggande av ny vridläktare och Klockriketeatern beviljas anslag på 95 000 euro. Fint är också att Noux nationalpark i Esbo får ett anslag på 200 000 euro för att förbättra tillgängligheten i parken, säger Andersson. 

Wickström lyfter upp de anslag som riktas mot de yngre generationerna och i synnerhet satsningarna inom kulturen. 

– Det är glädjande att vi lyckats förhandla fram viktiga satsningar som riktar sig mot unga och kultursektorn. Ung företagsamhet och ekonomi NYT får ett anslag på 100 000 euro för sin verksamhet där de utbildar unga i färdigheter inför arbetslivet. Raseborg sommarteater får 100 000 euro, Hangö museum får 35 000 euro och Ingå kulturförening får ett bidrag på 45 000 euro för att driva verksamheten i det nya kulturhuset. Dessa är naturligtvis regionalt betydande satsningar, men de sträcker sig längre än så, säger Wickström.

Wickström och Andersson lyfter fram anslagen som riktas till brottsofferjouren, Förbundet för mänskliga rättigheter, Regnbågsalliansen, Wider Security Network WISE samt Artist at Risk och Students at Risk. 

– Vi i Svenska riksdagsgruppen har prioriterat att förhandla anslag för dessa organisationer som gör ett alldeles otroligt fint jobb. Med dessa anslag kan organisationerna utveckla den viktiga verksamheten, konstaterar Andersson och Wickström.

– Ytterst viktigt är också att räddningsutbildningen på svenska i Helsingfors får finansiering, säger Andersson och Wickström.

Den inhemska matproduktionen och producenternas verksamhetsförutsättningar är även en fråga som SFP drivit starkt i förhandlingarna. Finlands yrkesfiskarförbund rf, Pro Agrias rådgivningstjänster för främjandet av inhemsk matproduktion och Centralförbundet för Fiskerihushållning är bland de organisationerna som har hand om den finska matproduktionen och som får anslag. 

– Vi har lyckats väl i att förhandla fram trafikprojekt som gynnar hela Nyland och de övriga regionerna i Svenskfinland. Genom att rikta anslag till dessa trafikprojekt kan vi sätta fart i sådana projekt som annars kanske skulle ha blivit ogjorda, konstaterar Wickström och Andersson.

I Östra Nyland riktas det pengar till flera vägprojekt. I Sibbo riktas 200 000 euro för att planera Nickby-Söderkulla vägens lättrafikled och till Paipisvägen riktas 100 000 euro för reparation. I Lovisa riktas 125 000 euro för reparation och förbättring av Pernåvägen och  till Atomvägen-Skärgårdsvägen riktas 255 000 euro för planering av ny vägförbindelse till Lovisa kärnkraftverk. I Borgå förbättras Vålaxvägen med 175 000 euro och för färdigställande av byggnadsplanen Kullo-Box (väg 148) mellan väg 170-Källvägen riktas 100 000 euro. I Lappträsk ska Labbyvägen förbättras med 100 000 euro.

– Jag är mycket nöjd över de stora trafiksatsningar som nu görs i Östra Nyland. Lovisa, Borgå, Sibbo och Lappträsk får nu  alla sin andel av riksdagens julklappspengar. Många vägar i Nyland är i dåligt skick och jag är glad att många vägar nu får pengar för nödvändiga reparationer. Det är viktigt med tanke på nylänningarnas vardag, trafiksäkerheten och för företagens verksamhetsförutsättningar, säger Andersson.

I Västra Nyland förbättras korsningen mellan stamväg 51 och Bollstavägen i Ingå 500 000 euro, 90 000 euro går till utökandet av gatubelysningen från Sjundeå kyrkby till stamväg 51 och 500 000 euro går till att förbättra trafiksäkerheten på riksväg 25 vid det så kallade SBA-korsningsområdet som finns mellan Gamla Kustvägen och Ekenäsvägen i Raseborg.  Även Störsvikkorsningens planering får 125 000€ och förbättrandet av Överbyvägen i Kyrsklätt 340 000€. 

– Detta är viktiga satsningar i regionens infrastruktur. Det är ytterst viktigt att vägarnas skick och trafiksäkerhet förbättras. Både stamväg 51 och riksväg 25 är tungt trafikerade och betydande vägar för regionens livskraft. Därmed handlar det om satsningar som gynnar näringslivet, men framförallt om konkreta trafiksäkerhetsåtgärder som kommunerna jobbat för länge, säger Wickström, ersättare i riksdagens finansutskott och medlem i trafikdelegationen.

Regeringspartiernas representanter i finansutskottet har under hösten förhandlat hur riksdagens s.k. julklappspengar ska fördelas.

 
Otto Andersson och Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00