Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

22.11.2023 kl. 15:00
Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström

Ärande talman,

Planen för de offentliga finanserna är ett verktyg som inte är väl känt i samhället men som har stor praktisk betydelse. Medan arbetet på budgeten fokuserar på en 12 månaders period, görs planen för de offentliga finanserna med tanke på de kommande fyra åren.

I dessa tider då världen förändras i rask takt och Finlands skuldsättning har ökat markant måste vi konstant hålla i minnet det långa perspektivet. De beslut som fattas idag ska vara ett svar på frågan ”Hur vill vi att Finland ser ut om 4, 10 eller 20 år?”

Finansutskottet betonar i sitt betänkande att ”Finlands ekonomiska utveckling är förenad med betydande osäkerheter, såsom världsekonomins utveckling, omfattningen av världskonflikter och räntornas nivå”.

Utskottet framför att det i denna osäkerhet blir ännu viktigare att balansera den offentliga ekonomin.

 

De senaste åren har visat att vi som samhälle alltid måste vara beredda på olika typer av överraskningar. Pandemin och Rysslands brutala och illegala anfallskrig i Ukraina hade och har stora direkta och indirekta följder på Finlands ekonomi. För att ha förmågan att hantera den typens chocker och överraskningar måste man ha en sund bas med en balanserad ekonomi som innebär utrymme när saker man inte kan påverka själv händer. Logiken är precis den samma som i hushållskassan, då man alltid mår bra av att ha en buffert för oväntade saker. Om vi inte har en balanserad statsekonomi blir vi betydligt mer sårbara. Därför är hållbara finanser också ytterst en försörjningsberedskap.

 

Ärade talman,

För SFP och oss i Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att vi får kakan att växa, så att vi inte behöver skära kakan i allt mindre bitar. Därför måste vi stärka Finlands tillväxt, skapa fler arbetstillfällen och ge framgångsrika företag möjlighet att lyckas och internationaliseras för att stärka vårt lands ekonomi och export. Det är så som vi tryggar vår välfärd, det är så som vi i framtiden bättre kan ta hand om de svaga i vårt samhälle.

Tillväxten kommer inte i gång av sig själv. Regeringen kommer därför att göra stora satsningar under hela regeringsperioden på forskning, utveckling och innovationer.

Många länder i världen gör enorma satsningar på forskning och Finland har inte råd att bli efter. Så som också ekonomiutskottet påpekar bör dessa satsningar ”riktas så att de så effektivt som möjligt ökar de privata investeringarna”.

Genom samarbete kan efterlängtade innovationer kring till exempel ny energiteknik se dagens ljus, vilket inte bara kan skapa exportintäkter utan också bidra till den gröna omställningen i Finland och hela världen. En central komponent i att öka tillväxten är även att det ska vara lockande för finländska och utländska företag att göra investeringar i Finland.

 

Regeringen arbetar på flera olika plan för att stärka Finlands konkurrenskraft. Ibland kan också enskilda beslut ha stora konsekvenser. Beslutet om att permanent halvera farledsavgifterna är ett exempel på ett enskilt beslut som har stor betydelse för den finska exporten då 95 % av utrikeshandeln går med fartyg.

 

Ärade talman,

Utbildning har varit nyckeln till Finlands framgång under de senaste decennierna och det kommer att vara det även i framtiden. Nästa år satsar regeringen 50 miljoner euro på grundskolan och år 2027 kommer den bestående finansieringsökningen vara 200 miljoner euro. Med dessa pengar arbetar vi för att varje barn lär sig läsa, skriva och räkna och att varje lärare får göra det som de är bäst på – att undervisa. Vi har alla hört oroväckande budskap från skolorna och ska nu se till att skolorna får arbetsro och kan fokusera på det de är bäst på. 

Regeringen arbetar med att höja sysselsättningsgraden till 80 procent senast år 2031. Regeringen vill att tröskeln för att ta emot arbete ska vara låg och att möjligheterna för företagen att anställa nya människor blir bättre, och där Finland är ett öppet samhälle som välkomnar arbetskraftsinvandring. Arbetsplatserna och tillväxten skapas av företagen i detta land. Därför kommer regeringen att förnya arbetsmarknaden genom att bland annat främja användningen av lokala avtal.

 

Ärade talman,

I Svenska riksdagsgruppen arbetar vi för att vårt välfärdssamhälle står på en stabil grund. Det handlar om en komplicerad ekvation där vi beslutsfattare balanserar mellan ekonomiska realiteter, finländarnas behov och framtidens utmaningar. En långsiktig plan kring Finlands ekonomi är ett viktigt verktyg i det arbetet.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00