Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

22.11.2023 kl. 15:00
Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström

Ärande talman,

Planen för de offentliga finanserna är ett verktyg som inte är väl känt i samhället men som har stor praktisk betydelse. Medan arbetet på budgeten fokuserar på en 12 månaders period, görs planen för de offentliga finanserna med tanke på de kommande fyra åren.

I dessa tider då världen förändras i rask takt och Finlands skuldsättning har ökat markant måste vi konstant hålla i minnet det långa perspektivet. De beslut som fattas idag ska vara ett svar på frågan ”Hur vill vi att Finland ser ut om 4, 10 eller 20 år?”

Finansutskottet betonar i sitt betänkande att ”Finlands ekonomiska utveckling är förenad med betydande osäkerheter, såsom världsekonomins utveckling, omfattningen av världskonflikter och räntornas nivå”.

Utskottet framför att det i denna osäkerhet blir ännu viktigare att balansera den offentliga ekonomin.

 

De senaste åren har visat att vi som samhälle alltid måste vara beredda på olika typer av överraskningar. Pandemin och Rysslands brutala och illegala anfallskrig i Ukraina hade och har stora direkta och indirekta följder på Finlands ekonomi. För att ha förmågan att hantera den typens chocker och överraskningar måste man ha en sund bas med en balanserad ekonomi som innebär utrymme när saker man inte kan påverka själv händer. Logiken är precis den samma som i hushållskassan, då man alltid mår bra av att ha en buffert för oväntade saker. Om vi inte har en balanserad statsekonomi blir vi betydligt mer sårbara. Därför är hållbara finanser också ytterst en försörjningsberedskap.

 

Ärade talman,

För SFP och oss i Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att vi får kakan att växa, så att vi inte behöver skära kakan i allt mindre bitar. Därför måste vi stärka Finlands tillväxt, skapa fler arbetstillfällen och ge framgångsrika företag möjlighet att lyckas och internationaliseras för att stärka vårt lands ekonomi och export. Det är så som vi tryggar vår välfärd, det är så som vi i framtiden bättre kan ta hand om de svaga i vårt samhälle.

Tillväxten kommer inte i gång av sig själv. Regeringen kommer därför att göra stora satsningar under hela regeringsperioden på forskning, utveckling och innovationer.

Många länder i världen gör enorma satsningar på forskning och Finland har inte råd att bli efter. Så som också ekonomiutskottet påpekar bör dessa satsningar ”riktas så att de så effektivt som möjligt ökar de privata investeringarna”.

Genom samarbete kan efterlängtade innovationer kring till exempel ny energiteknik se dagens ljus, vilket inte bara kan skapa exportintäkter utan också bidra till den gröna omställningen i Finland och hela världen. En central komponent i att öka tillväxten är även att det ska vara lockande för finländska och utländska företag att göra investeringar i Finland.

 

Regeringen arbetar på flera olika plan för att stärka Finlands konkurrenskraft. Ibland kan också enskilda beslut ha stora konsekvenser. Beslutet om att permanent halvera farledsavgifterna är ett exempel på ett enskilt beslut som har stor betydelse för den finska exporten då 95 % av utrikeshandeln går med fartyg.

 

Ärade talman,

Utbildning har varit nyckeln till Finlands framgång under de senaste decennierna och det kommer att vara det även i framtiden. Nästa år satsar regeringen 50 miljoner euro på grundskolan och år 2027 kommer den bestående finansieringsökningen vara 200 miljoner euro. Med dessa pengar arbetar vi för att varje barn lär sig läsa, skriva och räkna och att varje lärare får göra det som de är bäst på – att undervisa. Vi har alla hört oroväckande budskap från skolorna och ska nu se till att skolorna får arbetsro och kan fokusera på det de är bäst på. 

Regeringen arbetar med att höja sysselsättningsgraden till 80 procent senast år 2031. Regeringen vill att tröskeln för att ta emot arbete ska vara låg och att möjligheterna för företagen att anställa nya människor blir bättre, och där Finland är ett öppet samhälle som välkomnar arbetskraftsinvandring. Arbetsplatserna och tillväxten skapas av företagen i detta land. Därför kommer regeringen att förnya arbetsmarknaden genom att bland annat främja användningen av lokala avtal.

 

Ärade talman,

I Svenska riksdagsgruppen arbetar vi för att vårt välfärdssamhälle står på en stabil grund. Det handlar om en komplicerad ekvation där vi beslutsfattare balanserar mellan ekonomiska realiteter, finländarnas behov och framtidens utmaningar. En långsiktig plan kring Finlands ekonomi är ett viktigt verktyg i det arbetet.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15