Förutsättningarna att studera på heltid förbättras

07.11.2023 kl. 15:42
Riksdagen har idag (7.11) hållit remissdebatt om regeringens förslag till ändringar i lagen om studiestöd. Syftet med lagförslaget är att trygga förutsättningarna för studier på heltid och förbättra situationen för studerande med barn. Lagförslaget har utarbetats under ledning av idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande Sandra Bergqvist.

– Denhär regeringens mål och uppdrag är att anpassa ekonomin. Till sparåtgärderna regeringen förbundit sig till i regeringsprogrammet hör studiepenningens indexfrysning och reformen av det allmänna bostadsstödet. Som minister med ansvar för studiestödet har jag varit orolig för hur åtgärderna påverkar studerandenas utkomst. Därför har jag tagit initiativ till detta lagförslag som en viktig åtgärd för att fortsättningsvis trygga möjligheten till studier på heltid, säger Bergqvist.


I lagförslaget föreslås en höjning av statsborgen för studielån från 650 till 850€ i månaden och från 300 till 400€ i månaden för studerande under 18 år. Studiestödets försörjartillägg för heltidsstuderande som är vårdnadshavare till ett barn höjs likaså med 30€ i månaden. Lagförslaget innehåller även ett förslag om att öka antalet gånger studielånet kan lyftas under en termin för andra studerande än högskolestuderande, för att studielånet ska räcka till bättre under hela studieåret.

– Höstens diskussioner om studiestödet belyser behovet av en totalreform av studiestödet. Arbetet med totalreformen kommer att inledas under hösten och jag har bjudit in studentorganisationerna till rundabordssamtal inför arbetet. I enlighet med regeringsprogrammet är målsättningen med totalreformen att trygga försörjningen under studietiden, stärka de sporrande elementen i studiestödet och stödja slutförandet av studierna inom målsatt tid, säger Bergqvist.

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35