Framtidens skola stakas nu

06.11.2023 kl. 13:10
Jaha, ännu en sådan rubrik. Detta har vi tänkt göra och även gjort flera gånger tidigare - måste vi faktiskt ändra på något just nu då vi äntligen utlovats arbetsro?

Kanske du tänkte så då du läste rubriken? Jag förstår dig mycket väl.

Inledningsvis, det blir mera arbetsro i skolorna de kommande åren. Det behöver hela skolvärlden. Färre projekt - mera fokus på basuppgiften. I ca 15 års tid har vi hört larmrapporter om försämrade studieresult. Massor har gjorts men dessvärre har resultaten försämrats även om lärarna kämpat otroligt hårt för att trenden ska vända. Problemen är många - frågan är betydligt bredare än det vi sker i klassrummen och i skolan - det vet vi!

 

Skolan ska leva i tiden och vi behöver en grundlig diskussion på alla nivåer om vad framtidens skola är och speciellt vad ska den ge för färdigheter. Inom kort inleder regeringen ett omfattande framtidsarbete kring grundskolan. Jag är glad över att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts som stöd för arbetet eftersom det inte finns utrymme att politisera frågan om utbildningens framtid.

Framtiden för den finländska utbildningen skall byggas för flera tiotals år och därför är det viktigt att arbetet sker parlamentariskt. Det möjliggör en kritisk granskning och en utveckling av utbildningsväsendet över mandatperioder.

Samtidigt är det i arbetet viktigt att identifiera vilka kunskaper våra barn och unga behöver i framtiden - vid sidan av baskunskaperna. Teknologin och digitaliseringen har tagit enorma framsteg de senaste åren. Det samma gäller den hållbara utvecklingen.

Den nya teknologin Chat GPT påverkar utbildningen redan nu. Chat GPT använder sig av maskininlärning och AI för att analysera frågor och uppmaningar i form av text. Då man frågar Chat GPT om vilka kunskaper som kommer att behövas på den framtida arbetsmarknaden är svaret i första hand kunskaper inom teknologi och digitalisering. Detta betyder att också undervisningen bör utvecklas åt det hållet och jag tror att Chat GPT är något på spåret i sitt svar.

Den artificiella intelligensen kommer ändå aldrig kunna ersätta den mänskliga kontakten eller förmågan att analysera och tänka kritiskt. Vi behöver även i fortsättningen ha ett brett kontaktnät till personer som besitter olika typer av kunskap för att kunna klara oss. De nya teknologiska innovationerna kan hjälpa oss i att skapa ett ännu bättre samhälle ifall vi lyckas använda dem rätt och inte glömmer bort den mänskliga kontakten.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00