Vi behöver en politik om skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften

10.10.2023 kl. 14:26
På tisdagen under riksdagens plenum diskuterades regeringens budgetproposition för 2024. Gruppordförande Otto Andersson framförde Svenska riksdagsgruppens gruppanförande.

Andersson inleder sitt tal med bakgrund till varför offentliga ekonomin måste balanseras och skuldsättningsspiralen brytas. Uppgiften är inte lätt och innebär också svåra nedskärningsbeslut. Effekterna av besluten kräver uppföljning då de kommer att beröra och påverka många männskors vardag.  

-En stabil offentlig ekonomi är en förutsättning för att trygga servicen och för att vi Finland även i fortsättningen ska kunna vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Samtidigt vet vi att Finland just nu är det mest skuldsatta landet i norra Europa. Vår skuldsättningsgrad är helt enkelt för hög. Räntorna för statsskulden ökar kraftigt, säger Andersson. 

I sitt tal lyfter Andersson upp det faktum att Finlands välfärd inte enbart tryggas genom anpassning och nedskärningar. Finland behöver tillväxt. 

-Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag för att öka skatteinkomsterna som behövs för att trygga vår välfärd. Samtidigt behöver vi nu en politik som skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur samt förnyar arbetsmarknaden, säger Andersson. 

Satsningarna på den grundläggande utbildningen ska ge såväl lärarna som eleverna arbetsro. 

-Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. Lärarna ska nu få fokusera mera på att undervisa. Mindre på att administrera och dokumentera. Och eleverna får nu bättre möjligheter att lära sig baskunskaperna: att läsa, skriva och räkna, understryker Andersson.

Regeringen gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. 

-Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro, säger Andersson. 

Regeringens målsättning är att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. Andersson betonar att det nu är viktigt att regeringen moderniserar arbetsmarknaden för att underlätta företagens möjligheter att anställa. 

-I SFP är vi särskilt nöjda att vår långvariga målsättning om att främja användningen av lokala avtal i alla slags företags nu går framåt, säger Andersson. 

I sitt tal lyfter Andersson upp de viktiga trafik investeringar som görs för att främja exportföretagens verksamhetsförutsättningar och människornas möjligheter att röra sig. 

-Vi i SFP är mycket nöjda att regeringen i budgetmanglingen valt att prioritera med en brådskande tidtabell en mängd exportfrämjande trafikinvesteringar: förbättringarna av riksväg 8; fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa; utvecklingen av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis; och Pargasleden. Dessutom får Jakobstads hamnväg, Kasköbanan och fördjupandet av Koverhar-farleden finansiering. Konkurrenskraften stärks även av att farledsavgifterna också i fortsättningen ska vara halverade, säger Andersson. 

Andersson gläds över att regeringen nu gör flera satsningar som stärker tvåspråkigheten och det svenska språkets ställning i Finland. 

-Nu stärks den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024. Detta stöder regeringsprogrammets ambitiösa målsättning att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. En annan viktig åtgärd är att det så kallade stora språkprovet blir avgiftsfritt. Mycket viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken, säger Andersson.

Otto Andersson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00