Vi behöver en politik om skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften

10.10.2023 kl. 14:26
På tisdagen under riksdagens plenum diskuterades regeringens budgetproposition för 2024. Gruppordförande Otto Andersson framförde Svenska riksdagsgruppens gruppanförande.

Andersson inleder sitt tal med bakgrund till varför offentliga ekonomin måste balanseras och skuldsättningsspiralen brytas. Uppgiften är inte lätt och innebär också svåra nedskärningsbeslut. Effekterna av besluten kräver uppföljning då de kommer att beröra och påverka många männskors vardag.  

-En stabil offentlig ekonomi är en förutsättning för att trygga servicen och för att vi Finland även i fortsättningen ska kunna vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Samtidigt vet vi att Finland just nu är det mest skuldsatta landet i norra Europa. Vår skuldsättningsgrad är helt enkelt för hög. Räntorna för statsskulden ökar kraftigt, säger Andersson. 

I sitt tal lyfter Andersson upp det faktum att Finlands välfärd inte enbart tryggas genom anpassning och nedskärningar. Finland behöver tillväxt. 

-Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag för att öka skatteinkomsterna som behövs för att trygga vår välfärd. Samtidigt behöver vi nu en politik som skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur samt förnyar arbetsmarknaden, säger Andersson. 

Satsningarna på den grundläggande utbildningen ska ge såväl lärarna som eleverna arbetsro. 

-Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. Lärarna ska nu få fokusera mera på att undervisa. Mindre på att administrera och dokumentera. Och eleverna får nu bättre möjligheter att lära sig baskunskaperna: att läsa, skriva och räkna, understryker Andersson.

Regeringen gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. 

-Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro, säger Andersson. 

Regeringens målsättning är att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. Andersson betonar att det nu är viktigt att regeringen moderniserar arbetsmarknaden för att underlätta företagens möjligheter att anställa. 

-I SFP är vi särskilt nöjda att vår långvariga målsättning om att främja användningen av lokala avtal i alla slags företags nu går framåt, säger Andersson. 

I sitt tal lyfter Andersson upp de viktiga trafik investeringar som görs för att främja exportföretagens verksamhetsförutsättningar och människornas möjligheter att röra sig. 

-Vi i SFP är mycket nöjda att regeringen i budgetmanglingen valt att prioritera med en brådskande tidtabell en mängd exportfrämjande trafikinvesteringar: förbättringarna av riksväg 8; fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa; utvecklingen av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis; och Pargasleden. Dessutom får Jakobstads hamnväg, Kasköbanan och fördjupandet av Koverhar-farleden finansiering. Konkurrenskraften stärks även av att farledsavgifterna också i fortsättningen ska vara halverade, säger Andersson. 

Andersson gläds över att regeringen nu gör flera satsningar som stärker tvåspråkigheten och det svenska språkets ställning i Finland. 

-Nu stärks den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024. Detta stöder regeringsprogrammets ambitiösa målsättning att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. En annan viktig åtgärd är att det så kallade stora språkprovet blir avgiftsfritt. Mycket viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken, säger Andersson.

Otto Andersson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35