Satsningar på utbildning, forskning och tillväxt för Finland framåt

20.09.2023 kl. 12:51
SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson är nöjd med slutresultatet. 

Regeringen Orpo avslutade sent på tisdagen den 19.9 sin första budgetförhandling som gick av stapeln vid finansministeriet i Helsingfors.

– Finland har under en lång period varit tvungen att skuldsätta sig. Nu är det dags att vända skutan och stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Målet är att få 100 000 fler människor i jobb, bryta skuldsättningsspiralen och rädda välfärdssamhället, säger Henriksson.

Viktiga satsningar på utbildning, forskning och innovationer

Trots den ansträngda ekonomiska situationen gör regeringen märkbara satsningar framför allt på utbildning, forskning och tillväxt. Dessa är oerhört viktiga för att föra Finland framåt och stärka vår konkurrenskraft och välfärd. Finland ska tillbaka till världstoppen när det kommer till utbildning. 

– Som undervisningsminister gläder jag mig särskilt över våra satsningar på den grundläggande utbildningen. Vi satsar på skolan och finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 höjs finansieringen med 50 miljoner euro för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation, säger Henriksson. 

I budgetpropositionen ingår också ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för utveckling av systemet med stöd för lärande inom gymnasie- och yrkesutbildningen. 

Regeringens målsättning är att höja antalet högskoleutbildade vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. Som en del av detta tilldelar regeringen nu 11,7 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Sommaruniversitetens anslag stärks med en miljon euro jämfört med finansministeriets förslag till statsbudget.

– Regeringen gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med ca 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens FoU-verksamhet och vi satsar på nationell motfinansiering av EU-projekt, säger Henriksson.

Regeringen stärker svenskan och tryggar de språkliga rättigheterna

Regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Detta syns även i konkreta satsningar i budgetförslaget. 

– Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Vi stärker också den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt, säger Henriksson.

Regeringen ökar också anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen med 3,5 miljoner euro. Ökningen gäller både Helsingfors och Kuopio. 

SFP:s långsiktiga arbete resulterar i efterlängtade infrastruktursatsningar 

Regeringen vill skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, och i detta arbete är satsningarna på infrastrukturen centrala. Finland är ett geografiskt stort land och därför är det viktigt att vår infrastruktur såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är i skick.

– Hela Svenskfinland och Finland i övrigt får efterlängtade infrastruktursatsningar. Det här är en arbetsseger för Svenska folkpartiet. Regeringen genomför under valperioden ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro. Satsningarna är oerhört viktiga för vårt näringsliv och vår ekonomiska tillväxt. Många av dem har också stor betydelse i finländarnas vardag. Det har betydelse att SFP sitter i regeringen, säger Henriksson.

För finansieringen av trafiken reserveras sammanlagt 597 miljoner euro, varav ett anslag på 250 miljoner euro anvisas för att åtgärda det eftersatta underhållet år 2024. Stora satsningar görs bland annat på stambanan. Förbättringen av Jakobstads hamnväg tilldelas 7,5 miljoner euro och planeringen av Kasköbanan 5 miljoner euro.

I den andra tilläggsbudgeten för år 2023 föreslås också 2,5 miljoner euro för fördjupandet av Koverhar-farleden. 

Regeringen beslöt också att skyndsamt främja planeringen av andra trafikprojekt som det har avtalats om i regeringsprogrammet. Till dessa hör bland annat förbättringarna av riksväg 8 på sträckan Edsevö–Lepplax samt Ytterjeppo planskilda korsning, fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa, planen för utveckling av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis samt Pargasleden, dvs. landsväg 180 på sträckan Kurkela–Kustö.  

Henriksson gläds också över att de regionala flygförbindelserna, bland annat till Karleby–Jakobstads flygplats, tryggas genom köptjänsttrafik fram till våren 2026. För detta ändamål reserverar regeringen 38 miljoner euro. På grund av EU:s så kallade ö-undantag som gynnar Åland beviljas fartygstrafiken i Kvarken understöd i syfte att minska de kostnader som utsläppshandeln medför.

Regeringen värnar om tryggheten och välmåendet i samhället

Regeringen avvecklar vårdköerna genom att förbättra FPA-ersättningarna för privat vård med 335 miljoner euro under valperioden. I sin helhet uppgår utvecklandet av FPA-ersättningarna till ca 500 miljoner euro. FPA-ersättningarna stiger bland annat för besök hos allmänläkare och specialistläkare, för psykoterapi och för grundläggande undersökning hos tandläkare. 

SFP har också lyckats trygga det nationella patient- och klientsäkerhetscentret vid Vasa centralsjukhus.

Regeringen gör också viktiga satsningar på den inre säkerheten. 

– Antalet poliser kommer att ökas och den svenskspråkiga polisutbildningen får tilläggsmedel. Vi satsar också på att förebygga ungdomsbrottslighet bland annat genom att rikta finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Välkommet är också att statens finansiering till utgifterna för skyddshemsverksamheten ökas med en miljon euro per år, säger Henriksson.

Främjandet av jämställdhet och likabehandling syns i budgeten

Finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro. Henriksson gläds över både dessa och övriga satsningar på jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. 

– Regeringen tryggar finansieringen för kvinnoorganisationerna med en permanent anslagsökning på 400 000 euro, vilket är en arbetsseger. Samernas sannings- och försoningskommission får också 1,3 miljoner i fortsatt finansiering. För att främja sannings- och försoningsprocessen för döva anvisas 900 000 euro. För SFP är det också viktigt att regeringens proposition om sametingslagen ska överlämnas till riksdagen före utgången av 2023, och regeringen tryggar nu finansieringen för genomförandet av lagen, säger Henriksson.

Regeringen värnar om jordbruket och naturen

Regeringen stöder biodiversiteten och motverkar förlusten av biologisk mångfald genom att fortsätta och vidareutveckla programmen METSO, HELMI och NOUSU. Skärgårdshavets tillstånd förbättras. Regeringen påskyndar också omställningen till ren energi med 160 miljoner euro.

Regeringen fattade också beslut om att trygga anslagen till jordbruket och försörjningsberedskapen. Genom en ändring av dispositionsplanen för Gårdsbrukets utvecklingsfond riktas 18,0 miljoner euro till investeringsbidrag till jordbruket, i enlighet med CAP-planen, för att säkerställa energiinvesteringar. Upp till 15 miljoner euro används till likviditetslån för jordbruksföretag. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15