Att Finland får en extra plats i Europaparlamentet i nästa val ger en stark möjlighet att skapa ett eget mandat för Åland i Europaparlamentet, som är grundligt motiverat.

13.09.2023 kl. 10:30

Europaparlamentet har idag godkänt sammansättningen av Europaparlamentet för kommande valperiod 2024 – 2029. Beslutet innebär att antalet medlemmar i Europaparlamentet ökar till 720. Innan Brexit hade Europaparlamentet 751 platser i bruk, vilket är maxantalet enligt EU-fördraget.

Europaparlamentets beslut gör att en av de nya platserna tillfaller Finland och Finlands platser ökar från 14 till 15 i nästa val.

– Att Finlands platser ökar från 14 till 15 innebär en utmärkt möjlighet att öronmärka den nya 15:e platsen till Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Platserna i Europaparlamentet är mycket viktiga då många frågor som har betydelse i vår vardag avgörs på EU-nivå. Intressebevakningen, som är central för människor och företag, behöver göras både av regering och Europaparlament.

– Åland har inte kompenserats för den direkta makt man gett ifrån sig till Europeiska Unionen. En åländsk plats i Europaparlamentet skulle ge Åland direkt representation i ett av EU:s beslutande organ på samma sätt som den tysktalande regionen i Belgien har, med ett eget mandat i Europaparlamentet, eller som Grönland hade då man var en del av EU och då hade ett öronmärkt mandat av Danmark, säger Löfström.

Den tysktalande regionen i Belgien har ungefär samma procentuella andel av den belgiska befolkningen som Ålands befolkningsandel av Finlands.
 
– Frågan om en åländsk EU-parlamentsplats är inte bara mycket väl motiverad, utan det finns goda exempel i andra EU-länder för hur man löst det i liknande fall. Det skulle också verkställa det principbeslut som statsrådet fattade år 2009 om att öka Ålands EU-inflytande. Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att det inte finns hinder för en sådan lösning, men att det hänger på politisk vilja, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00