Nu satsas det på vården 

16.06.2023 kl. 10:50
Satsningarna på vården ökar under regeringsperioden med fyra miljarder euro - det betyder mera pengar till att avkorta vårdköerna och terapigarantin tas i bruk bland barn och unga

Det nya regeringsprogrammet publicerades idag. När det gäller hälsovården är grundtanken under kommande regeringsperiod att prioritera primärhälsovården. Det här börjar från de förebyggande åtgärderna som lyfts fram, säger SFP:s vice ordförande Henrik Wickström. 

I regeringsprogrammet slår man fast att anslagen för vården ökar med över fyra miljarder euro. Regeringen vill skapa en tydligare struktur för vården och socialtjänsterna med målet att alla finländare ska få rätt vård i tid. Regeringen kommer också att vidta åtgärder för avkorta vårdköerna med en ny form av FPA-stöd. Modellen ska utvecklas med välfärdsområdena och för ändamålet reserveras hela 335 miljoner euro. Därtill kommer bland annat en modell av terapigarantin utvecklas för barn och unga. Andra lågtröskeltjänster speciellt inom förebyggande mentalvårdstjänster kommer också att utvecklas nationellt. 

-Utmaningarna inom vården är många. Vi försöker med de här åtgärderna råda bot på personalbristen och de omfattande vårdköerna. Nu kommer vi att lägga mer fokus på primärhälsovården och det förebyggande arbetet - samtidigt ger vi välfärdsområdena arbetsro.

Här är några saker från regeringsprogrammet angående vården:
 

Fler utbildningsplatser inom vården på svenska och finska. Personalens byråkratiska arbetsbörda ska bli enklare och mer pengar ska sättas på att öka personalens välbefinnande och ledarskapet inom vårdsektorn.
 

Välfärdsområdenas finansiering justeras inte under de första åren för att trygga deras arbetsro. Under regeringsperioden kommer man att se över finansieringen så att man prioriterar i finansieringsmodellen mer främjandet av välmåendet.
 

HUS särlösning och dess funktionalitet följs upp.
 

Ett kompetenscenter för att främja svenskspråkiga tjänster grundas vid Raseborgs och Borgå sjukhus.
 

Räddningsutbildningen på svenska ordnas i samband med Räddningsskolan i Helsingfors, och finansieringen tryggas.
 

Speciell hänsyn inom vården ges svenska digitala tjänster.
 

Regeringen utreder möjligheterna till att ge specialanslag för bland annat Västra Nylands välfärdsområde och Egentliga Finlands välfärdsområde.


-Det här regeringsprogrammet innehåller många segrar för vården på svenska i Finland. Det här hade inte skett utan SFP. Jag är glad att vård på svenska nu får resurser, säger Wickström.

Wickström konstaterar att alla förhandlingar innehåller kompromisser. Handikappslagen kommer att uppdateras för att minimera risken för missuppfattningar i lagtolkingen. Arvbetet  kör igång omedelbart så att lagen kan träda i kraft så fort som möjligt. Enligt Wickström gjorde man den här prioriteringen eftersom delar av lagen inte kunde träda i kraft. Delvis beror det här också på de förändringar som gjordes i riksdagsbehandlingen av den nuvarande lagen. När det gäller personaldimensioneringen inom äldrevården justeras den till 0,65 vilket redan nu är svårt att uppnå på flera håll. 

-Vi har många utmaningar inom vården och förstås hade det varit trevligt om man hade kunnat uppnå alla de servicelöften som lagen slår fast. Men situationen är alarmerande. Vi måste nu ge arbetsro för välfärdsområdena och ge dem förutsättningar att lyckas i sitt arbete, säger Wickström.

 

Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00