Kustbanan utvecklas och Raseborgs sjukhus blir ett kompetenscenter för vård på svenska

16.06.2023 kl. 10:49
Kustbanan och Raseborgs sjukhus nämns specifikt i regeringsprogrammet som publicerades i dag.  SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström från Ingå är glad över flera direkta hänvisningar till västnyland i programmet.

-Regeringen slår fast att kustbanan ska utvecklas. Det är en stor nyhet för regionen! Jag hoppas att vi med den här satsningen kan åstadkomma de förbättringar som behövs för direkt tågtrafik till Hangö samt att vi kan öka antalet tåg som stannar bland annat i Sjundeå och Karis. Det här kan också möjliggöra det att Ingå station äntligen öppnas igen, säger Wickström och understryker att helheten ännu kräver noggrannare planering. 

Wickström konstaterar också att Raseborgs sjukhus nämns i regeringsprogrammet, precis som också t.ex Borgå sjukhus. Båda två ska bli nätverksbaserade kompetenscenter för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna.  

-Det är en stor sak att Raseborgs sjukhus nämns i regeringsprogrammet. Det är de enda sjukhuset som nämns i programmet tillsammans med Borgå sjukhus. Vad jag vet så har inte det skett tidigare. Det visar på en stark politisk vilja att bevara och utveckla vården på svenska via våra närsjukhus i Nyland, säger Wickström. 

-I regeringsprogrammet tar man också hänsyn till möjligheterna för ett bra liv på landsbygden och i skärgården. Under regeringsperioden ska det göras satsningar på vägar, skärgårdslagen ska ses över och kommunerna ska få mer frihet att agera genom att minska på byråkratin. Även välfärdsområdenas finansiering ses över. Genom att man prioriterar främjandet av välmående kommer finansieringen av Västra Nylands välfärdsområde att stärkas under regeringsperioden, säger Wickström. 

-Kommunerna och regionerna kan framöver att göra avtal med staten om hur man vill utveckla sina regioner. Vi håller fast vid våra klimatmål och främjar den gröna omställningen vilket är bra också för företagen i Västnyland där flera projekt som tangerar grön omställning är på gång. Vi minskar också på företagens byråkrati och sänker skatten för pensionärer som vill jobba efter att de gått i pension. Vi skär inte i grundutbildningen, tar i bruk en modell av terap garantin för barn och unga samt satsar på motion och idrott. Därtill kommer vi att vidta åtgärder för att stärka jordbrukets verksamhetsförutsättningar, säger Wickström.
 
I offentligheten har det påståtts att den nya Helsingfors-Åbobanan, det så kallade entimmeståget skulle byggas. Enligt regeringsprogrammet förbinder sig regeringen att bygga ut dubbelspår längs med befintliga kustbanan mellan Kuppis och Salo samt Esbo-Lojo -banavsnittet. Det här innebär att nån ny tågbana inte byggs nu, utan det som görs stöder den nuvarande banan. Likaså byggs en tågförbindelse som gynnar trafiken till Lojo.

-Kustbanan drar nytta av förbättringarna på banavsnittet mellan Kuppis och Salo. Personligen anser jag fortfarande att vi inte ska bygga nåt entimmeståg. De största partierna i Finland är ändå för den nya banan vilket gör saken utmanande, det är ändå ett faktum att den nya tågbanan inte byggs nu, däremot får vi rejält med tilläggsresurser för att utveckla kustbanan.

Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00