Vi får tacka veteranerna för vår demokrati

27.04.2023 kl. 13:07
Idag på den nationella veterandagen betonar riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz hur vi aldrig ska glömma våra veteraners insatser för det fria och demokratiska Finland. 

- Tack vare det arbetet som veteraner och lottorna gjort kan vi idag leva i ett av världens tryggaste och jämlikaste land. I ett land där människor vill påverka och rösta. I ett land där demokratin förverkligas, säger Adlercreutz.

För nästan 70 år sedan stod Finland vid ett vägskäl, och tack vare våra veteraner kunde vi välja den rätta vägen. Vi bevarade vår självständighet och kunde fortsätta på demokratins väg. Adlercreutz säger att det Finland vi idag lever i har uttryckligen byggts upp tillsammans, via delaktighet.

- Delaktighet leder till demokrati, till en vilja att göra sin del, att bära sin del av bördan. Och skörda sin del av frukterna.  I Finland vill vi samarbeta. Det är vår styrka, och genom den har vi kunnat bygga upp ett förtroende och en förmåga att komma överens.  Det är viktigt att man ser värdet av detta, säger Adlercreutz. 

Adlercreutz understryker att den här styrkan är något som vi i alla sammanhang ska värna om, också som en del av Nato. Delaktighet ger trygghet, det ger gemenskap och på lång sikt så tryggar det även vår demokrati och bidrar till fred i hela Europa. 

- Vi ska minnas att vårt försvar och säkerhet på många sätt bygger på samma premisser som tidigare. Den bygger på allmän värnplikt och tanken att vi alla sitter i samma båt. Att vi alla har ett ansvar gentemot våra medmänniskor. Att vi alla är en del av detta samhälle. Det är kärnan i det vårt samhällsbygge. Därför är det också säkerhetspolitik att involvera alla, och i detta arbete har var och en en viktig roll att spela, avslutar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00