Svenska riksdagsgruppen valde ny generalsekreterare

21.04.2023 kl. 15:48

Svenska riksdagsgruppen har valt vicehäradshövding Hanna Seppä till ny ordinarie generalsekreterare. Seppä har skött uppdraget sedan november 2021.

– Politiken är en värld där passionerade och drivna människor arbetar för landets bästa varje dag. Det är ett privilegium att få arbeta i riksdagen. Jag är tacksam över gruppens fortsatta förtroende, säger Hanna Seppä.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd över att Hanna Seppä tackat ja till att fortsätta som ordinarie generalsekreterare.

– Jag har arbetat med Hanna i två perioder och uppskattar hennes arbete enormt. Riksdagen är en institution och en arbetsgemenskap som kräver mycket koordinering, organisering, nätverkande och samarbete. För att riksdagsgruppen skall fungera krävs det att generalsekreteraren kan hålla en massa bollar i luften. Viktigt är också att hen förstår att en riksdagsgrupp består av många olika individer som alla har olika behov och delvis olika intressen. Hanna har klarat denna uppgift galant och med sin egen insats på ett avgörande sätt bidragit till att arbetet löpt väl. Jag är glad för att vårt samarbete nu fortsätter, säger gruppordförande Anders Adlercreutz.

 

Seppä har tidigare arbetat som Svenska riksdagsgruppens lagstiftningssekreterare och som specialmedarbetare för justitieminister Anna-Maja Henriksson. Seppä har även arbetat på Kommunförbundet samt auskulterat vid Helsingfors tingsrätt.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00