Ukrainas sak är vår

24.02.2023 kl. 11:39

Idag (24.2.2023) har det gått ett år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Ett år sedan det säkerhetspolitiska läget i Europa rubbades om i grunden och vi vaknade upp till en förändrad värld. I ett år har ukrainarna ihärdigt fört en kamp på liv och död för sitt land, för sin demokrati och för sin frihet. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, betonar vikten av vår fortsatta solidaritet med Ukraina. 


– Vårt starka stöd till Ukraina är oerhört viktigt och måste fortsätta, säger minister Blomqvist. Vi ska stå vid Ukrainas sida så länge som det behövs, vilket också EU-ländernas ledare har understrukit. Finland har stött Ukraina såväl nationellt som via EU och multilaterala forum. Det transatlantiska samarbetet har varit viktigt. Vi har entydigt fördömt Rysslands agerande, infört omfattande sanktioner och gett politiskt, humanitärt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Det här ska vi fortsätta med. 

Hittills har EU och medlemsländerna gett mer än 50 miljarder euro i stöd till Ukraina. Igår beslöt Finland skicka ytterligare försvarsmaterial till Ukraina, den trettonde försändelsen i ordningen, samtidigt som EU har utannonserat det tionde sanktionspaketet mot Ryssland. 

– Det här är bara två exempel på det konkreta stöd som Finland och EU ger Ukraina, konstaterar Blomqvist. Vår insats kan inte på något sätt jämföras med den enorma uppoffring ukrainarna tvingas till eller det mod de visar, men det externa stödet är avgörande för att ukrainarna ska kunna fortsätta försvara sitt land och sin frihet – och våra gemensamma värderingar. Ryssland anföll Ukraina, men attackerade samtidigt den europeiska säkerhetsordningen och våra principer och värderingar. Ukrainarna strider i främsta linjen för våra gemensamma värderingar; för demokrati, för mänskliga rättigheter, för frihet. Ukrainas sak är vår, framhåller Blomqvist. 

Rysslands krig har långtgående och långvariga konsekvenser, även oförutsägbara. Kriget har naturligtvis i första hand och framom allt annat drabbat Ukraina och ukrainarna, men följderna har även synts i världspolitiken och i vår vardag. 

– Inom regeringen har vi under det gångna året agerat och svarat på situationens allvar, konstaterar Blomqvist. Vi tog det historiska beslutet att ansöka om medlemskap i Nato. Inget annat försvarssamarbete kan erbjuda motsvarande säkerhetsgarantier. I Finland har vi alltid prioriterat vårt försvar och vår beredskap högt, men under det gångna året har vi vidtagit olika åtgärder för att ytterligare öka samhällets beredskap och resiliens. 

– Det gångna året har varit en tid av förändring och osäkerhet, men även en tid av insikter. Vi blev igen påminda om betydelsen av beredskapsfrågor och självförsörjning, inte minst den inhemska matproduktionen. Senast nu insåg vi att den gröna omställningen måste ske nu och inte ”i framtiden”. Vi har sett vilken skillnad vi kan göra när vi samarbetar resolut och enigt med våra partner. Och framförallt blev vi igen påminda om att inget kan tas för givet, utan att vi alla dagar måste arbeta för de värderingar och den värld vi vill leva i, avslutar Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35