Regeringens ambitiösa jämställdhetsarbete ger resultat

23.02.2023 kl. 11:11
Den här regeringen har haft ambitiösa målsättningar gällande jämställdhet, och jämställdhetsprogrammets slutrapport som publicerades idag visar att majoriteten av programmets 55 målsättningar har uppfyllts, eller är på god väg att uppfyllas.

En stor del av regeringsprogrammets jämställdhetsinskrivningar har inkluderats i jämställdhetsprogrammet, medan en del åtgärder har förverkligats utanför programmet, så som familjeledighetsreformen och likalönsprogrammet. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist presenterade jämställdhetsprogrammets slutrapport på onsdagen (22 februari) då den behandlades under regeringens aftonskola.


- Trots att vi på många sätt varit med om en mycket exceptionell regeringsperiod så visar slutrapporten tydligt att jämställdhetsarbetet trots allt gått framåt och en stor del av våra målsättningar uppnåtts. Jämställdhetsprogrammet symboliserar regeringens engagemang i jämställdhetsfrågor, men det är också ett viktigt konkret redskap för att främja målsättningarna inom de olika samhällssektorerna, säger Blomqvist.

Bland de åtgärder i jämställdhetsprogrammet som blivit klara under den här regeringsperioden finns bland annat helhetsreformen av sexualbrottslagstiftningen, skyldigheten att utarbeta en jämställdhetsplan inom småbarnspedagogiken och translagen.

- Vi har främjat jämställdhet genom exceptionellt många lagstiftningsprojekt. Åtgärderna har varit olika omfattande till sin natur, men varje åtgärd ha haft en betydelse för att föra jämställdheten i samhället framåt. Trots att vi kommit i mål med en stor del av åtgärderna finns det ännu en del frågor att jobba vidare med. Fem åtgärder av sammanlagt 55 blev av olika skäl oförverkligade. Till exempel så lyckades vi inte komma vidare med att öka lönetransparensen och att minska graviditets- och familjeledighetsdiskriminering med hjälp av lagstiftning, säger Blomqvist

- Jämställdhetsprogrammet är ett viktigt instrument i arbetet med att främja jämställdhet. Slutrapporten som beskriver hur arbetet framskridit ger oss möjlighet att fundera på vad som kan göras ännu bättre i framtiden för att målsättningarna ska ha en så stor konkret inverkan som möjligt och att Finland ska bli det ledande landet inom jämställdhet. Det finns till exempel ännu en hel del att göra för att jämställdhetsperspektivet ska beaktas redan i planeringsskedet av olika reformer och projekt och att det ska vara en naturlig del av budgetprocesser och lagstiftningsarbetet, men under den här regeringsperioden har vi lagt en god grund för det fortsatta arbetet, säger Blomqvist.
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35