Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

08.02.2023 kl. 14:58
Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Under denna regeringsperiod har Finland genomgått sällsynt svåra tider då både corona-pandemin och Rysslands anfallskrig har skakat vår omvärld. Så som många andra länder i världen, har vi här i riksdagen, tillsammans, fattat stora och nödvändiga beslut för att skydda vår hälsa, stöda finländarnas vardag och stärka vårt försvar. Inte regeringen ensam utan regeringen och oppositionen tillsammans, för vi har sett att dessa beslut har varit nödvändiga. Dyra, men nödvändiga. Samma gäller satsningarna på grön omställning, krisen inom jordbruket, stärkandet av rättsskyddet och mycket mer.

Diskussionen idag känns därför lite krystad. Orsaken till skuldsättningen torde vara klar för alla. Det har till och med hörts krav på ännu mer understöd och ännu mer skattelättnader. Men ja – visst är vi inom SFP bekymrade över vår skuldsättningsgrad och anser naturligtvis att en sund ekonomi är en grundläggande utgångspunkt. Men ansvarsfull politik handlar också om att stå för det man varit med och fattat beslut om – även innan ett val.

 

Ärade talman,

Följden av ekonomisk käpp syns snabbt medan effekten av ekonomisk morot följer långt senare. Därför ska vi hålla huvudet kallt. Kortsiktiga besparingar kan ha långtgående följder vilket vi har sett till exempel inom utbildningen. Vi i SFP anser att vårt fokus ska ligga på tillväxt och att beslut om balanseringsåtgärder fattas med tillväxt i sikte.

Den offentliga sektorn måste allt mer samarbeta med näringslivet, där den gröna omställningen ses som en av framtidens stora möjligheter. Satsningar på forskning, utveckling och innovationer är nödvändiga för vår tillväxt, likaså starkare samarbete mellan högskolorna och näringslivet. Vi ska inte höja företagens beskattning utan satsa på att vår skattepolitik är förutsägbar och långsiktig. De offentliga resurserna kommer att vara knappa men vårt budskap ska vara ytterst tydligt: det lönar sig att arbeta och det lönar sig att investera i Finland.

 

Ärade talman

Vi måste sätta vår fokus och energi på hur vi får fler i arbete och hur vi hittar arbetstagare. Att vi behöver arbetskraft från utlandet är självklart. Skatten på arbete ska på sikt sänkas och skatteprogressionen får inte skärpas. Vi ska sänka tröskeln för företagare att anställa och vi ska jobba för att lokala avtal blir allt vanligare. Vi ska främja företagens internationalisering och se till behandlingstiden för ett arbetstillstånd är max 30 dagar. Vi måste göra det mera lockande för äldre att ta emot deltids- och projektarbete och låta dem vara aktiva utan att beskatta bort deras extra inkomst.

Vi ska fortsätta arbetet med att förnya socialskyddet så att det stöder och hjälper de arbetslösa och styr dem tillbaka in i arbetslivet. Vår målsättning är att de 136 000 finländare som det inte lönar sig för att ta emot arbete får lämplig fortbildning och på så sätt motivation, förutsättningar och ekonomiska incitament att komma in i arbetslivet igen. Vårt sociala skyddsnät måste fungera sporrande, för i samma stund som skyddsnätet blir en hängmatta har vi misslyckats.

Nu mer än någonsin ska vi se till att det vi sätter pengar på verkligen också ger avkastning – avkastning i form av välmående, utbildning och tillväxt.

 

Ärade talman,

Politikens karaktär har under de senaste åren ändrats när uppviglande utspel och svartvita påståenden belönas med okritisk synlighet. Om några månader kommer flera av de partier som sitter här idag att tillsammans försöka bilda en regering. SFP som parti har lång erfarenhet av regeringssamarbete, både under goda och utmanande tider. Vi vet att det som Finland nu behöver är ansvarstagande, helhetstänkande och förmåga att använda våra resurser på bästa möjliga sätt. Det krävs att flera partier sätter sig vid samma bord och tillsammans hittar lösningar och förbinder sig att stå fast vid dem. I detta läge finns det inte utrymme för billiga populistiska poäng. Det är själviskt och kortsiktigt. ”Samförstånd” måste vara ledordet då vi tillsammans ska föra Finland framåt igen.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15