Gränshinderarbetet gör skillnad i de nordiska medborgarnas vardag 

02.02.2023 kl. 16:00
Statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder är idag (2.2) i responsdebatt i riksdagen

Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, som lett arbetet med redogörelsen är nöjd över att utrikesutskottet i sitt betänkande lyfter upp betydelsen av att genom redogörelsen belysa gränshinderarbetet och vikten av det. 

– Medborgare hör ofta av sig till mig gällande specifika gränshinder de möter i vardagen. Det här visar på den stora praktiska betydelsen av att avlägsna gränshinder, och att våra nordiska medborgare vill och förväntar sig att den nordiska vardagen ska vara genuint gränslös, säger minister Blomqvist. 

– Det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland medborgarna och det finns höga förväntningar på samarbetet. Genom att stärka gränshinderarbetet kan vi bidra till att det nordiska samarbetet levererar för medborgarna, fortsätter Blomqvist. Den fria rörligheten är en grundbult i det nordiska samarbetet. Den skapar samhörighet och bidrar till vår nordiska identitet. Den stärker även hela Nordens konkurrenskraft. 

Som konstateras i statsrådets redogörelse, och som även utrikesutskottet lyfter upp i sitt betänkande, handlar gränshinderarbetet om att avlägsna gränshinder, men även om att förebygga att gränshinder uppstår.

– Det förebyggande gränshinderarbetet är centralt, konstaterar Blomqvist. När lagförslag tas fram eller lagstiftning ska tillämpas är det mycket viktigt att den nordiska dimensionen beaktas redan från början. Det här lyfte vi upp i regeringsprogrammet och det understryks även i redogörelsen. 

Blomqvist betonar även vikten av att gränshinderarbetet beaktar samhällets utveckling, som till exempel digitaliseringen eller den ökade möjligheten till distansarbete över gränserna. 

– En fungerande gränslös nordisk vardag förutsätter att även de digitala tjänsterna fungerar gränslöst inom Norden. Till exempel behöver många finländare kunna sköta ärenden digitalt på svenska myndigheters hemsidor. I efterdyningen av coronapandemin har distansarbete blivit mycket vanligare och det betyder i sin tur att vi måste försäkra oss om att distansarbete över gränserna beaktas i frågor gällande beskattning och social trygghet i Norden. Det här är frågor som vi arbetar aktivt med, på nationell och nordisk nivå, avslutar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35