Steget framåt för reformen av den sociala tryggheten

31.01.2023 kl. 16:33
I enlighet med regeringsprogrammet har regering inlett ett arbete för att reformera den sociala tryggheten i vårt land. Reformen sträcker sig över två valperioder, och det inledande arbetet, som påbörjades år 2020, har beretts på forskningsbasis av en parlamentarisk kommitté.

Kommitteen presenterade idag under ett presstillfälle sitt betänkande och på plats var riksdagsledamot Anders Norrback (SFP), som tillsammans med riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), representerat Svenska Riksdagsgruppen i den parlamentarisk kommittén.


- Ett gediget arbete ligger bakom framställandet av betänkandet. Anordnandet av den sociala tryggheten är i grund och botten en ideologisk fråga, som kan väcka mycket känslor bland parterna. Därför gläder det mig att vi i kommittén har kunnat hitta samförstånd genom detta betänkande, säger Norrback.

- Vi har nu i kommittén gjort ett grundligt utredningsarbete och vägt olika alternativ mot varandra. Också ideologiskt laddade frågor, som till exempel om barnbidraget skall vara behovsprövat eller beskattat, har diskuterats. Min och partiets åsikt är att barnbidraget är en signal om att alla barn är lika välkomna och att alla ska få det oberoende av föräldrarnas inkomster. Men alla dessa beslut ligger hos det fortsatta arbetet, säger Rehn-Kivi.

Kommittén ser i sitt betänkande över den sociala tryggheten som helhet. Man behandlar grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet samt sambandet mellan och finansieringen av dessa. Målet är att kunna samordna tjänsterna med förmånerna på ett bättre sätt än för tillfället. I sitt betänkande presenterar kommitteen olika förbättringsförslag för den framtida reformen.

- SFPs och min ledstjärna i kommittéarbetet har varit att det alltid skall löna sig att arbeta. Att vi minskar på den nuvarande byråkratin är också centralt för ett bättre och välfungerande system i framtiden, säger Norrback.

- Ett av dagens stora problem är den stela byråkratin inom socialskyddet. Vi vill med reformen förenkla processen att anhålla om olika stöd eller få service. Redan nu har vi ett inkomstregister och information om både dem som är arbetslösa eller dem vars stödbehov inte kommer att förändras. Att regelbundet vara tvungen att lämna in samma handlingar och vänta på beslut är mycket tungt för dem vars vardag också annars är utmanande, säger Rehn-Kivi. 

- Vi tar ett steg framåt i reformen av den sociala tryggheten, men mycket arbete kvarstår dock ännu. Det är nu upp till nästa regering att ta tag i arbetet och se till att vi ror reformen i mål, konstaterar Norrback och Rehn-Kivi.

Anders Norrback och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00