Prioritera kustbanan

26.01.2023 kl. 13:35
Finansministeriet och kommunikationsministeriet kom i veckan med en utredning om de stora banprojektens miljökonsekvenser och även om de ekonomiska effekterna.

Förutom snabbare tågförbindelser  på sträckan Helsingfors-Åbo (det s.k. ”entimmeståget”), planeras det också snabbare tågförbindelser mellan Helsingfors-Tammerfors och Helsingfors-Borgå-Kouvola. Alla dessa tre stora banprojekt skulle kräva betydande ekonomiska insatser från staten och kommunerna, eftersom andelen privat finansiering är förhållandevis liten. Förutom ekonomiska konsekvenser skulle banprojekten också bland annat ha betydande miljökonsekvenser och massiva klimatkonsekvenser.

Att utveckla befintliga tågförbindelser istället för att bygga nya är något som SFP och jag förespråkat redan en längre tid. Den färska utredningen bekräftar än en gång att det skulle vara rätt väg att gå. Jag har i flera år förespråkat en utveckling av kustbanan framom det så kallade entimmeståget. År 2016 lät kommunerna i Västnyland göra en utredning som visade att en investering i Kustbanan skulle vara kostnadseffektiv. Redan då visade utredningen att det så kallade entimmeståget är en olönsam investering eftersom befolkningsunderlaget är för litet och sträckan för kort.

En förbättring av Kustbanan skulle ha många positiva effekter för näringslivet och kommunerna medan kostnaderna skulle vara endast en bråkdel av de kostnader som en helt ny bana medför. Ett av de större hindren för snabbare förbindelser på Kustbanan är avsnittet mellan Esbo och Helsingfors, men den planerade stadsbanan till Esbo kommer att åtgärda det problemet. Dessutom borde dubbelspår byggas på åtminstone vissa delar av Kustbanan för att öka banans kapacitet som i sin tur ytterligare försnabbar lokal- och fjärrtågtrafiken på banan. Dessutom behöver grunden förstärkas på vissa avsnitt.

Det finns en befogad oro bland invånarna och företagen i Västnyland att byggandet av en ny tågbana på lång sikt skulle medföra en avveckling av Kustbanan. Kustbanan har en stor strategisk betydelse speciellt för persontrafiken från regionen, såväl mot Åbo- som mot Helsingfors-hållet, och vi är starkt beroende av att trafiken löper smidigt här också i framtiden. Tack vare att vi i den här regeringen förverkligat elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan har vi nu en möjlighet att utveckla persontågstrafiken mellan Hangö och Helsingfors. Vi ska vara ansvarsfulla och i första hand satsa på den befintliga infrastrukturen, inte bygga nytt som tär på både ekonomin och miljön.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00