Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), som är medlem i riksdagens social-och hälsovårdsutskott, gläds över att innehållet i förslaget under utskottsbehandlingen förbättrats på ett avgörande sätt.

– Jag är mycket glad över att vi genom denna lag vill underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för denna heterogena samhällsgrupp. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ska ligga till grund för att få stöd. Oberoende av om du har en intellektuell funktionsnedsättning, hörselskada eller en synnedsättning är du berättigad att få det stöd du själv behöver i olika livsskeden. Tjänsterna erbjuds på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, såsom rehabilitering, personlig assistans och särskilt stöd för delaktighet. Jag är lättad över att vi nu är nära målstrecket med detta viktiga lagpaket, säger Rehn-Kivi.

Regeringens lagförslag har under behandlingen i utskottet ändå fått mycket kritik av det stora antalet sakkunniga som hörts. Också grundlagsutskottet gav ett utlåtande med krav på flera punkter som måste förtydligas. Nu har social- och hälsovårdsministeriet gett ett nytt förslag med ändringar som avsevärt förbättrar ursprungsförslaget. 

- Nu slopas bland annat åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen, avgifterna för transport till och från dag- och arbetsverksamhet och för morgon - och eftermiddagsvård för skolelever med funktionshinder. Att de här punkterna ändras har också för mig personligen varit ett villkor för att helhjärtat kunna stöda reformen. Jag vet hur jobbigt många familjer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning har det och att ytterligare försvåra vardagen för dem med nya avgifter kunde vi inte godkänna, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar även vikten av att de språkliga rättigheterna förverkligas och att de mångprofessionella svenskspråkiga expertteamen som tidigare verkat inom Kårkulla samkommun ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete över välfärdsområdesgränserna. Välfärdsområdena har nu en avgörande roll för att funktionshinderservicelagen fungerar i praktiken.

 – Det är viktigt att de samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga områdena som nämns i lagen om ordnande av social- och hälsovården också görs upp. Förverkligandet av lagstiftningens mål hänger i slutändan på den praktiska tillämpningen i välfärdsområdena, på hur väl informationen når alla berörda och på minskad byråkrati för personer och familjer som också annars har det tungt, säger Rehn-Kivi.

Grundlagsutskottet ger ännu ett utlåtande över betänkandet före den avgörande behandlingen i social- och hälsovårdsutskottet.