Vi har lagt 2022 bakom oss. Året då Putin tog kriget till Europa och Finland sida vid sida med Sverige ansökte om Natomedlemskap.
Snart har vi också lagt den här riksdagsperioden bakom oss. Den 2 april blir det riksdagsval och finländarna får möjlighet att konkret påverka vem de vill att ska styra vårt land framåt under de följande fyra åren.
Friheten är det mest värdefulla vi har. Vår viktigaste uppgift som beslutsfattare är att trygga vårt lands säkerhet och att var och en kan känna trygghet i vardagen. Den här regeringsperioden har vi gått från en kris till en annan. Vi har varit tvungna att göra stora satsningar på landets försvar och beredskap.
Hanteringen av coronapandemin krävde också mycket resurser. Här finns de största orsakerna till att vårt land nu är mera skuldsatt än tidigare. Den trenden behöver brytas.
Att enbart fokusera på behovet av nedskärningar riskerar ändå att bli kontraproduktivt. Den avgörande frågan vi behöver fundera på är hur vi kan skapa tillväxt, få fler människor i jobb och därigenom öka intäkterna. Den gröna omställningen innebär otroliga möjligheter för det finländska näringslivet. Vi ska ta vara på detta momentum!
Att man är bra på gång bland annat i Karlebyregionen fick jag bekräftat i måndags då jag besökte Karleby. Denna gång hade vi fokus på industri, teknologi och utbildning. Vid yrkeshögskolan Centria diskuterade vi samarbetet med näringslivet och fick höra mera om bland annat den unika batteriingenjörsutbildningen.
För mig och SFP är det viktigt att samarbetet mellan högskolor, näringslivet och tillväxtföretagsmiljöer främjas, för det är den vägen vi kan hitta lösningar som bär långt in i framtiden. Satsningarna på forskning, utveckling och innovationer behöver stiga till fyra procent av bnp.
Det var också mycket intressant att besöka Kokkola Industrial Park. Det strategiska arbetet på storindustriområdet har burit frukt, och flera anmärkningsvärda investeringar är på gång. Det kan i slutändan handla om långt över tusen arbetsplatser, vilket gynnar hela Karleby- och Jakobstadsregionen.
Samarbete är viktigt. Fungerande förbindelser, tillgång till klimatsmart energi samt smidiga tillståndsprocesser behövs.
Den avgörande frågan är ändå tillgången till arbetskraft. Behovet är nämligen stort. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraft även inom Norden.
Den här regeringsperioden har fler fått jobb. Sysselsättningsgraden har stigit till 75 procent, vilket är en stor sak. Nu ska vi höja den till 80 procent. Det ska löna sig att ta emot jobb, och man ska kunna omskola sig eller vidareutbilda sig på ett flexibelt sätt.
Men vår egen arbetsföra befolkning kommer inte att räcka till. Vi behöver arbetskraft från andra länder för att kunna upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Därför vill SFP slopa den så kallade behovsprövningen av arbetskraft och fortsätta göra processerna för arbetskraftsinvandring smidigare. Företagen vet bäst själv hurudan arbetskraft de behöver.
Det ska kännas välkomnande att komma till Finland och jobba. Vi kan själva bidra till hur inkluderande vårt samhällsklimat är. Vi har att erbjuda ett tryggt, stabilt och fungerande samhälle med bra service och en fin natur. Och sen är det så att ju bättre vi lyckas öka tillväxten, desto mindre är behovet av anpassningsåtgärder.
Slutligen. Jordbruket kommer att få ett stödpaket för att hjälpa bönderna med de höga el- och gödselpriserna. Regeringen fattade beslut om saken i veckan och SFP har också här varit pådrivande.
