Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

24.01.2023 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

samtidigt som vi idag debatterar regeringens framtidsredogörelse och blickar framåt behöver vi även slänga en blick bakåt för att påminnas om hur långt vi som ett land har kommit. Finland var ursprungligen ett fattigt land. Genom hårt arbete har vi lyckats höja levnads-och utbildningsnivån hos folket, skapa en nation som rankats som världens lyckligaste, jämställdhet är en viktig hörnsten i vårt samhälle och vår rättsstat är stark. Finland toppar många jämförelser, något som vi ska vara stolta över! Vi har alltså verkligt goda förutsättningar för att närma oss framtiden. Men för tillfället lever vi exceptionella tider. En pandemi, Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina, energikris och en marknad som är instabil. Osäkerheten har varit större än på länge. Därför vill vi i Svenska riksdagsgruppen betona att det idag är viktigare än någonsin att skapa framtidstro, särskilt för våra unga. Det är vårt ansvar. I stället för att känna oro inför framtiden ska de känna iver och förväntan. Det finns ingen framtid utan välmående unga, och därför ser vi det helt nödvändigt att det görs generösa satsningar på dem.

 

Ärade talman,

för ungefär fem år sedan samlades vi i här i plenisalen och debatterade den tidigare framtidsredogörelsen, vars dåvarande spetstema var ändringar i arbetslivet, ett tema som även lyfts upp i den färska redogörelsen. Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att företag skapar välfärden, därför behöver vi skapa de bästa möjliga verksamhetsförutsättningarna för dem. Detta är också viktigt med tanke på välfärdssamhällets fortbestånd. För att klara sig i den globala konkurrensen behöver Finland investera mera i forskning och utveckling. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Som ordförande i framtidsutskottet vill jag betona att utskottet har i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Klimatförändringen kräver nya tekniska lösningar. Det är viktigt att vi närmar oss detta målmedvetet och att vi tryggar tillräckligt kunnande i framtiden. Regeringens mål och tillhörande åtgärder för att öka antalet högskoleutbildade till 50 % av de unga vuxna före år 2030 för oss mot rätt håll.

 

Ärade talman,

redogörelsen lyfter på ett bra sätt fram betydelsen av att utveckla beredskap inför framtiden. Finland har fått internationellt erkännande för vårt kunnande inom försörjningsberedskap, något som vi av historiska skäl har varit tvungna att satsa på, och jag är säker på att det arbetet bär frukt även i detta sammanhang. Speciellt viktigt på längre sikt är tryggandet av vår stabila rättsstat. Sitras färska rapport om megatrender lyfter upp hur demokratin utmanas från flera håll ute i världen. Enligt mätningar av årliga rättsstatsindexet toppar Finland tillsammans med våra nordiska grannländer listan på starka rättsstater, medan USA har nu senaste åren gått bakåt på listan. Det är en oroväckande utveckling av ett land som en gång varit vägvisare. Svenska riksdagsgruppen vill att en stark rättsstatsprincip är även i fortsättningen en central värdering för västerländska demokratier. Därför behöver Finland vara aktiv på alla arenor, europeiskt och internationellt, där vi kan påverka urholkningen av demokratin.

 

Ärade talman,

alla beslut vi fattar här i riksdagen påverkar även kommande generationer, våra barn och barnbarn. Därför är det välkommet att redogörelsen fokuserar även på hur de kan beaktas bättre i framtiden.

 

Ärade talman,

det är otroligt viktigt att vi idag kan föra en aktiv framtidsdebatt här i salen och diskutera hur vi bäst tryggar att vårt land Finland fortsätter vara den framgångssaga som den hittills varit. Redogörelsen är välberedd och erbjuder verkligen goda möjligheter för en bredare samhällsdebatt. Det ser jag fram emot.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00