Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

24.01.2023 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

samtidigt som vi idag debatterar regeringens framtidsredogörelse och blickar framåt behöver vi även slänga en blick bakåt för att påminnas om hur långt vi som ett land har kommit. Finland var ursprungligen ett fattigt land. Genom hårt arbete har vi lyckats höja levnads-och utbildningsnivån hos folket, skapa en nation som rankats som världens lyckligaste, jämställdhet är en viktig hörnsten i vårt samhälle och vår rättsstat är stark. Finland toppar många jämförelser, något som vi ska vara stolta över! Vi har alltså verkligt goda förutsättningar för att närma oss framtiden. Men för tillfället lever vi exceptionella tider. En pandemi, Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina, energikris och en marknad som är instabil. Osäkerheten har varit större än på länge. Därför vill vi i Svenska riksdagsgruppen betona att det idag är viktigare än någonsin att skapa framtidstro, särskilt för våra unga. Det är vårt ansvar. I stället för att känna oro inför framtiden ska de känna iver och förväntan. Det finns ingen framtid utan välmående unga, och därför ser vi det helt nödvändigt att det görs generösa satsningar på dem.

 

Ärade talman,

för ungefär fem år sedan samlades vi i här i plenisalen och debatterade den tidigare framtidsredogörelsen, vars dåvarande spetstema var ändringar i arbetslivet, ett tema som även lyfts upp i den färska redogörelsen. Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att företag skapar välfärden, därför behöver vi skapa de bästa möjliga verksamhetsförutsättningarna för dem. Detta är också viktigt med tanke på välfärdssamhällets fortbestånd. För att klara sig i den globala konkurrensen behöver Finland investera mera i forskning och utveckling. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Som ordförande i framtidsutskottet vill jag betona att utskottet har i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Klimatförändringen kräver nya tekniska lösningar. Det är viktigt att vi närmar oss detta målmedvetet och att vi tryggar tillräckligt kunnande i framtiden. Regeringens mål och tillhörande åtgärder för att öka antalet högskoleutbildade till 50 % av de unga vuxna före år 2030 för oss mot rätt håll.

 

Ärade talman,

redogörelsen lyfter på ett bra sätt fram betydelsen av att utveckla beredskap inför framtiden. Finland har fått internationellt erkännande för vårt kunnande inom försörjningsberedskap, något som vi av historiska skäl har varit tvungna att satsa på, och jag är säker på att det arbetet bär frukt även i detta sammanhang. Speciellt viktigt på längre sikt är tryggandet av vår stabila rättsstat. Sitras färska rapport om megatrender lyfter upp hur demokratin utmanas från flera håll ute i världen. Enligt mätningar av årliga rättsstatsindexet toppar Finland tillsammans med våra nordiska grannländer listan på starka rättsstater, medan USA har nu senaste åren gått bakåt på listan. Det är en oroväckande utveckling av ett land som en gång varit vägvisare. Svenska riksdagsgruppen vill att en stark rättsstatsprincip är även i fortsättningen en central värdering för västerländska demokratier. Därför behöver Finland vara aktiv på alla arenor, europeiskt och internationellt, där vi kan påverka urholkningen av demokratin.

 

Ärade talman,

alla beslut vi fattar här i riksdagen påverkar även kommande generationer, våra barn och barnbarn. Därför är det välkommet att redogörelsen fokuserar även på hur de kan beaktas bättre i framtiden.

 

Ärade talman,

det är otroligt viktigt att vi idag kan föra en aktiv framtidsdebatt här i salen och diskutera hur vi bäst tryggar att vårt land Finland fortsätter vara den framgångssaga som den hittills varit. Redogörelsen är välberedd och erbjuder verkligen goda möjligheter för en bredare samhällsdebatt. Det ser jag fram emot.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15