Även priserna på inhemska råvaror inom dagligvaruhandeln har drivits uppåt av en mängd faktorer, bland annat följderna av covid-19-pandemin och de leverans- och handelsstörningar som då uppstod.

De stigande produktions- och transportkostnaderna har förvärrats ytterligare på grund av den osäkerhet som kriget i Ukraina innebär – med tanke på att både Ryssland och Ukraina är nyckelleverantörer av spannmål.

Även kostnaderna på mat har stigit. Detta har påverkat finländarnas köpbeteende. Redan under hösten blev det hos de stora dagligvarukedjorna tydligt att finländarnas köpkorgar fylls av alltmer halvfabrikat och frysvaror framom frukt och grönsaker. S-gruppen säger bland annat till Yle i januari 2023 att detta syns tydligt i deras statistik från och med hösten 2022 då priserna började stiga.

Det är heller inte enbart priset på mat som stigit utan även andra förnödenheter i vardagen. För att få vardagen att gå ihop är det därmed förståeligt att många börjat välja billigare alternativ – också då det gäller maten.

Trots det kan finländarnas förändrade köpbeteende få förödande konsekvenser på lång sikt. Att äta mindre frukt och grönsaker och i stället lägga ner olika typer halvfabrikat och frysvaror i korgen kan leda till problem med hälsan.

Redan från tidigare äter finländarna mindre frukt och grönsaker än vad som rekommenderas. De senaste åren har trenden gått åt rätt håll men från och med hösten 2022 har den avtagit. Därför borde finländarna köpa ännu mer frukt och grönsaker än man gjort tidigare i stället för tvärtom.

Även om de stigande elpriserna också påverkat bland annat växthusodlarna råder det inte brist på grönsaker just nu. Växthusordlarna har anpassat sin verksamhet till de nya förutsättningarna och det finns mer volymer att sälja än vad som går åt.

Köpvanor och konsumentbeteende förändras inte över en natt. Det är därför oroväckande ifall den här trenden håller i sig. Det vore viktigt att handla inhemska grönsaker både för den egna hälsan och för att kunna stödja våra lokala producenter under en svår tid.

De österbottniska producenterna behöver oss konsumenter. Ifall vi också i fortsättningen vill ha närproducerad mat av hög kvalitet behöver vi stöda dem som producerar maten – också då vi lever i utmanande tider. Därför är det också viktigt att hårt antastade jordbruksnäringen får ett stöd av staten ännu i vår.