Sysselsättningsmålen överträffades, men vi kan bättre.

20.12.2022 kl. 14:02
Sysselsättningen är på rekordnivå. Statistikcentralens senaste siffror från november visar på en sysselsättningsgrad på 74,7%. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd, men påpekar, att arbetskraftsbristen oroar. 

-Inför denna regeringsperiod ställde vi en sysselsättningsgrad på 75% som mål. Enligt den gamla räknemodellen som då användes motsvarar dagens siffror en sysselsättningsgrad på 75,6%.  Det är en bra bit över de målsättningar som då ställdes och ett tecken på att sysselsättningspolitiken varit lyckad. Men samtidigt rapporterar våra företag om en stor brist på arbetskraft. Det är klart att en stor del av vår ekonomi inte går på full effekt, säger Adlercreutz.

 
Adlercreutz har lyft upp Migrationsverkets bristande processer vid flera tillfällen. Som bäst granskas Migationsverkets verksamhet. 
 
- Det är bra att en granskning nu görs. Vi måste få ordning på processerna. Men det här är inte ett problem som enbart löses med migration, vi måste också få den inhemska arbetsmarknaden att fungera, konstaterar Adlercreutz.
 
-Många företag berättar, att de ofta inte får en enda ansökning till de positioner de lediganslår. Vi har för all del skäl att gå igenom potentiella flitfällor men det råder  också en stor brist på yrkesutbildade personer. I många fall erbjuder inte heller yrkesläroanstalten sådant kunnande som företagen behöver, säger Adlercreutz. 
 
Adlercreutz lyfter upp läroavtalen som en outnyttjad möjlighet. 
 
- För många ungdomar är inte skolbänken ett alternativ. För dem måste vi ha skräddarsydda lösningar. Läroavtalen kunde vara en sådan, men idag är det inte en speciellt attraktiv möjlighet. För företagen är kostnaden för hög och integrationen med den vanliga yrkesutbildningen är bristfällig. Det här är en outnyttjad möjlighet som vi inte har råd att ignorera, säger Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00