Kompetenskravet på färjeförare måste granskas nu!

21.12.2022 kl. 13:22
Sänkta kompetenskrav på färjeförare på färjepasset Nagu-Korpo i den åboländska skärgården oroar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), medlem i riksdagens kommunikationsutskott.

Bergqvist har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar hur trafiksäkerheten kommer att garanteras framöver. 


I början av år 2023 ska landets största vajerfärja inleda trafiken mellan Nagu och Korpo. Hittills har en frigående färja trafikerat det livligt trafikerade färjepasset. Förändringen är möjlig till följd av en lagändring som möjliggör en virtuell styranordning på vajerfärjor istället för den traditionella fysiska vajern. 

– Att färjan nu blir en vajerfärja innebär att behörighetskraven för färjeföraren sänks radikalt jämfört med nuläget. Det här känns avigt, speciellt eftersom färjans kapacitet ökar märkbart. I praktiken krävs det inget annat av föraren på en vajerfärja än det att personen är 18 år, har ett läkarintyg och fått en introduktion i hur fartyget fungerar. Det krävs ingen form av sjömansutbildning över huvud taget trots att färjan är 70 m lång och kan ta 52 bilar, säger Bergqvist.

Kommunikationsutskottet lyfte upp frågan om färjeförarnas kompetenskrav då lagändringen om virtuell styranordning på vajerfärja behandlades i riksdagen i februari 2022. Man var orolig för den här situationen där livligt trafikerade färjepass lagligt kan ändras till vajerfärjepass, vilket betyder lägre kompetenskrav hos färjeföraren. 

– Kommunikationsutskottet skrev i sitt betänkande att en utredning av kompetenskraven är brådskande. Kommunikationsministeriet meddelade då att en utredning där även definitionerna av vajerfärja och frigående färja granskas ska göras i brådskande takt. Men inget har ännu hänt, konstaterar Bergqvist.

Bergqvist efterlyser nu snabba åtgärder. Redan år 2018 har Olycksutredningscentralen i samband med en utredning då en vajerfärja körde på grund i Velkua rekommenderat att kommunikationsministeriet borde bereda en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg. 

– Vi talar om stora färjor som kan frakta över 100 människor på en gång. Dessutom fraktas det stora mängder bränsle och andra potentiellt farliga ämnen över den smala men viktiga farleden in till Åbo. Det handlar om att upprätthålla en trygg landsväg. Nu är vi i en situation där personer utan någon som helst yrkeskompetens kan köra sådana färjor. Jag hoppas vi inte behöver gå så långt att en olycka inträffar innan man inser allvaret. Utredningen behövs nu, avslutar Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30