Pressmeddelande

Senast nu krävs det krafttag för att trygga resurserna inom social- och hälsovården!

14.12.2022 kl. 13:50

Riksdagen har idag påbörjat responsdebatten om budgeten för nästa år, som långt präglas av finansieringen av social- och hälsovårdsreformen

Riksdagsledamot och ersättare i finansutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och tog i sitt inlägg upp flera aktuella ämnen såsom den ökande statsskulden, energikrisen och jordbrukets svåra situation, men naturligtvis också den viktiga vården. Rehn-Kivi, som också är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, var nöjd över tilläggsanslagen för att trygga finansieringen till välfärdsområdena, men efterlyste samtidigt uppföljning av finansieringen för ett garantera nivån på vården i vårt land.

- Covid-19-pandemin har ytterligare ökat på den stora vårdskulden och den måste vi jobba bort. Först efter det kan vi börja lägga fokus på preventiva åtgärder, vilket är ett måste för att vi ska kunna förhindra att kostnaderna skenar i väg. Om vi sätter in resurser där de är mest effektiva kan vi minska på trycket på den tyngsta och dyraste vården som de äldres dygnetruntservice och specialsjukvården. Vi behöver kraftigare hälsoekonomiska satsningar på lång sikt, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi lyfte också upp tillgången till arbetskraft, vilket det råder en skriande brist på inom särskilt vårdsektorn, men också inom flera andra branscher. I sitt anförande under responsdebatten om budgeten betonade hon att företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu.

- Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid. Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att arbeta här. För att vi ska kunna locka fler arbetstagare till Finland krävs det att vi har ett välkomnande system och att vår byråkrati inte sätter käppar i hjulen, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00