Pressmeddelande

Senast nu krävs det krafttag för att trygga resurserna inom social- och hälsovården!

14.12.2022 kl. 13:50

Riksdagen har idag påbörjat responsdebatten om budgeten för nästa år, som långt präglas av finansieringen av social- och hälsovårdsreformen

Riksdagsledamot och ersättare i finansutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och tog i sitt inlägg upp flera aktuella ämnen såsom den ökande statsskulden, energikrisen och jordbrukets svåra situation, men naturligtvis också den viktiga vården. Rehn-Kivi, som också är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, var nöjd över tilläggsanslagen för att trygga finansieringen till välfärdsområdena, men efterlyste samtidigt uppföljning av finansieringen för ett garantera nivån på vården i vårt land.

- Covid-19-pandemin har ytterligare ökat på den stora vårdskulden och den måste vi jobba bort. Först efter det kan vi börja lägga fokus på preventiva åtgärder, vilket är ett måste för att vi ska kunna förhindra att kostnaderna skenar i väg. Om vi sätter in resurser där de är mest effektiva kan vi minska på trycket på den tyngsta och dyraste vården som de äldres dygnetruntservice och specialsjukvården. Vi behöver kraftigare hälsoekonomiska satsningar på lång sikt, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi lyfte också upp tillgången till arbetskraft, vilket det råder en skriande brist på inom särskilt vårdsektorn, men också inom flera andra branscher. I sitt anförande under responsdebatten om budgeten betonade hon att företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu.

- Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid. Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att arbeta här. För att vi ska kunna locka fler arbetstagare till Finland krävs det att vi har ett välkomnande system och att vår byråkrati inte sätter käppar i hjulen, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35