Responsdebatt för budgeten 2023

14.12.2022 kl. 11:00
Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Att göra upp en budget är en lång och krävande uppgift. Sällan har det varit så tydligt som under denna regeringsperiod. På våren slås det alltid fast hur budgetramen för de kommande åren borde se ut. På hösten kan verkligheten se väldigt annorlunda ut. Även i år har processen varit utmanande, eftersom det finns skriande behov på många fronter, samtidigt som världsläget tvingar oss att göra historiska satsningar. Nu är vi på slutrakan. 

 

Ärade talman,

budgeten för nästa år präglas av social- och hälsovårdsreformen. Finansieringen av välfärdsområden är i fortsättningen en viktig del av statsbudgeten i och med att ansvaret för vår social- och hälsovård vid nyår övergår till välfärdsområdena, som är helt beroende av statlig finansiering. Vi i SFP har aktivt krävt att finansieringen för välfärdsområdena görs mera hållbar och det arbetet bär nu frukt när riksdagen godkänner en uppdatering av finanseringslagen. Men arbetet är inte färdigt än. Finansieringen av välfärdsområdena kräver regelbunden uppföljning. Vi har en stor vårdskuld som måste jobbas bort. Först efter det kan vi rikta fokus på det som är verkligt viktigt - på preventiva åtgärder. Om vi inte satsar på effektiv förebyggande vård kommer vi aldrig att ha råd att bekosta äldreomsorgen och den ekonomiskt betungande dygnetruntservicen eller den dyra specialsjukvården – något som vi alla anser vara nödvändigt.

 

Ärade talman,

Det har varit bra att veta att oppositionen och regeringens linje gällande finanspolitiken är väldigt långt lika. Det är viktigt med tanke på de kommande utmaningarna. De kommande åren kommer nämligen att präglas av hårda diskussioner för att kunna åstadkomma balans i Finlands ekonomi. Ekvationen är inte lätt. Det behövs satsningar på många plan och som sträcker sig över flera regeringsperioder. Vi måste också våga satsa på sådant som inte nödvändigtvis bär frukt idag eller imorgon, men som kommer att ha avgörande betydelse i framtiden. Det handlar till exempel om att skapa incentiv för företag att investera och att satsa på forskning och utveckling. Det betyder också att vi måste våga satsa mera på förebyggande åtgärder och göra långsiktiga satsningar. Utbildningen är vår starkaste konkurrensfördel, den ska vi värna om. Rösterna från företagen är också klar, att vi inte ska pruta på våra klimatkrav. För företagen är förutsägbarhet bland de viktigaste elementen och det har varje ny regering ansvar för.

Vi måste också ha förutsättningar och ekonomiskt rörelseutrymme för att kunna stöda vårt samhälle där var det behövs. Under det gånga året har vi i snabb takt kunnat fatta beslut om satsningar bland annat på vårt försvar. Vi har kunnat samarbeta över parti- och ideologigränser i situationer där det har varit viktigt att vi är ett enat folk. Rysslands krigsföring mot Ukraina fortsätter och därför måste också vårt stöd fortsätta, både direkt, via EU och snart via NATO.

Kriget har många följder och krisen inom jordbruket är en av dem. Det är nödvändigt att vi tryggar den finska matproduktionen nu när situationen är ytterst svår. Enligt SFP behövs det ett stödpaket för jordbruket så snabbt som möjligt.

Vi måste också fortsätta arbetet för att hitta olika lösningar för att tackla de stora utmaningarna med priset på el. Regeringen har under hösten kommit med både ett temporärt skatteavdrag på elkostnader och ett temporärt elstöd för dem som inte kan få skatteavdrag. Med dessa stöd kan flera hushåll få hjälp med de höjda elpriserna men utmaningarna fortsätter. Därför behövs det nu samarbete för att hitta de bästa lösningarna.

 

Ärade talman,

Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att jobba här. Ingen som vill arbeta i Finland ska behöva vara orolig för att byråkratin sätter käppar i hjulet. Företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu. Det ska inte vara så att vi har folk som arbetar i Finland och sedan blir utvisade. I nyheterna har vi fått höra om att verkligheten ännu idag är någon helt annat. Det kan vi i SFP inte godkänna. Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid.

 

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00