Statsrådets redogörelse om rättsvården

01.12.2022 kl. 18:00
Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Rättsvården är en av grundpelarna för vårt demokratiska samhälle och vår rättsstat. Under justitieminister Anna-Maja Henrikssons ledning ger regeringen nu en historisk redogörelse om rättsvården. Vi är nöjda att regeringen haft resurser att avge en redogörelse om rättsvården trots denna tid av akuta omvärldskriser. Hela rättvårdskedjan måste granskas för att kunna prioritera åtgärder till de utmaningar som måste lösas. Med denna redogörelse i handen har de kommande regeringarna bra arbetsverktyg.

 

Ärade talman,

Vi i SFP:s riksdagsgrupp är nöjds över att vi under denna regeringsperiod inte bara har skyddat utan målmedvetet satsat på rättsvården trots det att tiderna har varit ytterst utmanande bland annat på grund av coronan, som förlängde på köerna i domstolarna. Efter flera år av osthyvelaktiga nedskärningar i rättsvården har den här regeringen ökat den bestående finansieringen med mer än 80 miljoner euro. Med dessa pengar har man kunnat anställa domare och personal, underlätta trycket på de anställda och förkortat köerna.

Satsningarna får inte sluta här. Enligt redogörelsen måste den årliga bestående finansieringen för rättsvården öka med ytterligare cirka 90 miljoner euro för att vi ska vara på en någorlunda hållbar grund. Vi alla vet utmaningarna med den offentliga ekonomin. De kommande regeringarnas uppgift kommer inte att vara enkel. Vi i SFP anser det som centralt att vi fortsätter satsa på rättsvården, eftersom det är direkt en satsning på att stärka demokratin och rättsstaten. Det ansvaret bör även kommande regeringar bära.

 

Ärade talman,

I redogörelsen finns 31 åtgärdsförslag för att stöda rättsvården. Nu finns det konkreta förslag för att trygga resurserna, effektivera processerna och förbättra tillgången till juridiska tjänster. Många utmaningar är akuta, till exempel det av Justitiekanslern påtalade bristerna i utredningar av sexualbrott. Och därför är det nödvändigt att varje led i rättsvårdskedjan fungerar klanderfritt. Var och en i vårt samhälle ska kunna förlita sig på rättvisan i alla situationer.

I redogörelsen lyfts upp också de långa behandlingstiderna som ett problem. Situationen har pågått länge och har även påtalats här i riksdagen. I redogörelsen finns nu målsättningar för genomsnittliga behandlingstider. Målsättningen är ett steg i rätt riktning, men för att uppnå dem är det nödvändigt att den bestående finansieringen höjs under de kommande regeringsperioderna.

 

Ärade talman,

Till sist vill jag lyfta upp principen om maktens fördelning. Det arbetet kommer att vara viktig för att i fortsättningen trygga det oberoende domstolsväsendets ställning i alla situationer. Omvärlden och politiska omvälvningar till och med i västerländska demokratier, även i Europa, har visat oss att vi inte kan låta rättsstatens grundläggande strukturer tryggas enbart av de politiska makthavarnas goda vilja. Vi i SFP vill att det utvärderas hur den oberoende ställningen för domstolar och andra aktörer kan stärkas, såsom det föreslås i redogörelsen. Eventuellt kommer det att behövas en ändring av grundlagen. Förstärkandet av oberoende domstolar är ytterst viktigt för att trygga demokratin i vårt land.

 

Ärade talman,

Medborgarnas tillit till rättsvården är en viktig måttstock för hur vår rättsstat fungerar. Människor ska kunna lita på att de får sina ärenden behandlade av en opartisk domstol, inom rimliga tidsramar och att de behandlas jämlikt och rättvist. Ifall myndighetsservice eller processerna inte fungerar och man upplever att man inte hörs, då försvagas också finländarnas traditionellt starka tilltro till systemet. Tilliten mäts av hur olika befolkningsgrupper, med olika bakgrunds och livssituationer, upplever förtroende till samhällets institutioner. Finland är ett tryggt land där det finns tillit till våra myndigheter. Det är grunden till vårt välbefinnande och det ska vi värna om även i framtiden.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00