Nationell livsmedelsproduktion är en viktig beredskapsfråga

01.12.2022 kl. 12:53

– Coronapandemin och kriget i Ukraina har gjort att vi på ett nytt sätt vaknat upp till frågor som försörjningsförmåga, självförsörjning och resiliens. Jordbruket måste kunna fylla sin centrala uppgift och förse oss med mat under alla omständigheter nu och i framtiden. Den nationella livsmedelsproduktionen är ytterst viktig för alla länder. Därför finns det jordbruksstöd också i länder som har betydligt varmare och bördigare förhållanden än här i Finland, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.


– Ett extra lantbruksstöd för att kompensera de dramatiskt ökade energi- och gödselkostnaderna är därför absolut nödvändigt för att trygga förutsättningarna för vår livsmedelsproduktion därmed säkra en tillräcklig försörjningsförmåga. Ifall vi inte klarar den akuta krisen och allt fler jordbrukare lägger ner verksamheten, så har vi inte jordbruk och självförsörjning i framtiden heller. De beslut som tas, eller inte tas, nu inverkar alltså såväl på kort som på längre sikt. Det är nödvändigt att se framåt och förbättra ekonomin långsiktigt för jordbrukarna och skapa en framtidstro också till unga jordbrukare så att vi har ett livskraftigt jordbruk också i framtiden. I den här frågan måste vi därför nu i regeringen klara av att lyfta oss över alla eventuella meningsskiljaktigheter i andra frågor. Nu bör alla agera ansvarsfullt och konstruktivt så att vi kan komma överens om det här viktiga stödpaketet för jordbruket. Vår livsmedelsförsörjning och vår beredskap är alltför viktiga för att bli spelknappar i ett politiskt spel säger minister Blomqvist.

– Frågan är viktig också globalt sett. Pandemin och i ännu högre grad Rysslands anfallskrig mot Ukraina har inverkat på livsmedelshandeln i världen. Redan tidigare har FN konstaterat att för att uppnå FN:s mål nummer två för hållbar utveckling, noll hunger, bör jordbrukets produktivitet öka med 28 % under de kommande tio åren. På grund av det här behöver jordbruket akut fler investeringar och innovationer, mer klimatvänliga produktionsprocesser och ny teknik, konstaterar Thomas Blomqvist. 

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00