Nationell livsmedelsproduktion är en viktig beredskapsfråga

01.12.2022 kl. 12:53

– Coronapandemin och kriget i Ukraina har gjort att vi på ett nytt sätt vaknat upp till frågor som försörjningsförmåga, självförsörjning och resiliens. Jordbruket måste kunna fylla sin centrala uppgift och förse oss med mat under alla omständigheter nu och i framtiden. Den nationella livsmedelsproduktionen är ytterst viktig för alla länder. Därför finns det jordbruksstöd också i länder som har betydligt varmare och bördigare förhållanden än här i Finland, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.


– Ett extra lantbruksstöd för att kompensera de dramatiskt ökade energi- och gödselkostnaderna är därför absolut nödvändigt för att trygga förutsättningarna för vår livsmedelsproduktion därmed säkra en tillräcklig försörjningsförmåga. Ifall vi inte klarar den akuta krisen och allt fler jordbrukare lägger ner verksamheten, så har vi inte jordbruk och självförsörjning i framtiden heller. De beslut som tas, eller inte tas, nu inverkar alltså såväl på kort som på längre sikt. Det är nödvändigt att se framåt och förbättra ekonomin långsiktigt för jordbrukarna och skapa en framtidstro också till unga jordbrukare så att vi har ett livskraftigt jordbruk också i framtiden. I den här frågan måste vi därför nu i regeringen klara av att lyfta oss över alla eventuella meningsskiljaktigheter i andra frågor. Nu bör alla agera ansvarsfullt och konstruktivt så att vi kan komma överens om det här viktiga stödpaketet för jordbruket. Vår livsmedelsförsörjning och vår beredskap är alltför viktiga för att bli spelknappar i ett politiskt spel säger minister Blomqvist.

– Frågan är viktig också globalt sett. Pandemin och i ännu högre grad Rysslands anfallskrig mot Ukraina har inverkat på livsmedelshandeln i världen. Redan tidigare har FN konstaterat att för att uppnå FN:s mål nummer två för hållbar utveckling, noll hunger, bör jordbrukets produktivitet öka med 28 % under de kommande tio åren. På grund av det här behöver jordbruket akut fler investeringar och innovationer, mer klimatvänliga produktionsprocesser och ny teknik, konstaterar Thomas Blomqvist. 

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30