Statsrådets redogörelse till riksdagen om Senatkoncernen och statens verksamhetslokalförvaltning

16.11.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

den statliga fastighetsegendomen uppgår enligt beräkningar till 4,7 miljarder euro och den omfattar cirka 9 000 byggnader. Med andra ord är fastigheterna en betydande andel av den statliga egendomen och behöver förvaltas med detta i åtanke. Med hänsyn till de organisationsförändringar som de senaste åren skett inom Senatfastigheterna är det viktigt att riksdagen nu, i enlighet med sitt uttalande, har framställts en bedömning om verksamhetsmodellens lämplighet. Det är centralt att vi vet vad som fungerar och var vi behöver fortsätta leta efter lösningar. Speciellt viktigt är det med tanke på att Senatfastigheters uppgifter har enligt grundlagsutskottets bedömning dels drag av offentlig förvaltningsuppgift.

 

Ärade talman,

det finns flera fördelar med professionell fastighetsadministration och slutsatserna i redogörelsen visar att det har varit ändamålsenligt att koncentrera förvaltningen av statens fastighetsegendom till Senatkoncernen. Exempelvis kan Senatkoncernen få finansiering via Statskontoret på samma lånevillkor som staten. Det innebär att finansieringen i princip är mycket förmånlig när man jämför med andra finansieringskällor. Det är en betydande förmån som avsevärt minskar kostnaderna.

 

Ärade talman,

en mycket viktig ändring gällande hyressystemet som gjordes år 2016 var att man övergick från den tidigare marknadsbaserade modellen till en modell som baserar sig på självkostnadspris. Det innebär att Senatkoncernen inte gör vinst genom statens interna hyresverksamhet. I redogörelsen framgår det att största delen av dem som använder Senatkoncernens lokaler var nöjda med nuvarande hyressystemet, men att det fortfarande finns en del utmaningar i denna helhet så som exempelvis de stigande hyreskostnaderna. Svenska riksdagsgruppen vill att vi aktivt söker lösningar till utmaningen så att hyresnivån inte blir oskäligt hög och försvårar själva verksamhetsutövningen. Svenska riksdagsgruppen understryker att själva verksamheten ska alltid komma i första hand. Därför måste vi kunna garantera att kostnaderna inte stiger i höjden. I redogörelsen presenteras ändå potentiella lösningar till utmaningen så som att man på förhand bättre funderar ut kostnadseffektiva lösningar till användningen av lokalerna.

 

Ärade talman,

den ökade mängden distansarbete, som var en direkt följd av coronaepidemin och snabbt förändrade arbetssättet på flera branscher, är viktig att beakta då det förväntas bli en permanent del av arbetslivet. Samtidigt som distansarbetet medför mera flexibilitet till både arbetsgivare och arbetstagare, kommer det också att påverka lokalernas användningsgrad. Det är utan vidare viktigt att utrymmen används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, men här är det viktigt att vi inte drar allt för hastiga slutsatser utan avvaktar och ser hur användningsgraden utvecklas när samhället återgår mot det normala. Allt går inte att sköta distans och det är förstås viktigt att det alltid finns möjlighet för ansikte-mot-ansikte kontakt mellan medborgare och myndighet.

Svenska riksdagsgruppen lägger med andra ord höga krav på fastigheterna, vilket är befogat med tanke på hur dessa skall kunna användas. Alla fastigheter skall dessutom vara kvalitativa och friska. Satsning på friska fastigheter är en satsning på personalens välmående. Därmed behöver också underhållet regelbundet ses över.

 

Ärade talman,

myndigheter ska ha de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna uppfylla sina uppgifter. Det speglas direkt i deras servicenivå, vilket syns utåt till medborgarna. Då förutsättningarna för myndigheter att utöva sina lagstadgade myndighetsuppdrag är direkt kopplat till de lokaler som de tilldelas, är det utan vidare viktigt att vi fortsätter utveckla Senatfastigheternas verksamhet.  

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00