Statsrådets redogörelse till riksdagen om Senatkoncernen och statens verksamhetslokalförvaltning

16.11.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

den statliga fastighetsegendomen uppgår enligt beräkningar till 4,7 miljarder euro och den omfattar cirka 9 000 byggnader. Med andra ord är fastigheterna en betydande andel av den statliga egendomen och behöver förvaltas med detta i åtanke. Med hänsyn till de organisationsförändringar som de senaste åren skett inom Senatfastigheterna är det viktigt att riksdagen nu, i enlighet med sitt uttalande, har framställts en bedömning om verksamhetsmodellens lämplighet. Det är centralt att vi vet vad som fungerar och var vi behöver fortsätta leta efter lösningar. Speciellt viktigt är det med tanke på att Senatfastigheters uppgifter har enligt grundlagsutskottets bedömning dels drag av offentlig förvaltningsuppgift.

 

Ärade talman,

det finns flera fördelar med professionell fastighetsadministration och slutsatserna i redogörelsen visar att det har varit ändamålsenligt att koncentrera förvaltningen av statens fastighetsegendom till Senatkoncernen. Exempelvis kan Senatkoncernen få finansiering via Statskontoret på samma lånevillkor som staten. Det innebär att finansieringen i princip är mycket förmånlig när man jämför med andra finansieringskällor. Det är en betydande förmån som avsevärt minskar kostnaderna.

 

Ärade talman,

en mycket viktig ändring gällande hyressystemet som gjordes år 2016 var att man övergick från den tidigare marknadsbaserade modellen till en modell som baserar sig på självkostnadspris. Det innebär att Senatkoncernen inte gör vinst genom statens interna hyresverksamhet. I redogörelsen framgår det att största delen av dem som använder Senatkoncernens lokaler var nöjda med nuvarande hyressystemet, men att det fortfarande finns en del utmaningar i denna helhet så som exempelvis de stigande hyreskostnaderna. Svenska riksdagsgruppen vill att vi aktivt söker lösningar till utmaningen så att hyresnivån inte blir oskäligt hög och försvårar själva verksamhetsutövningen. Svenska riksdagsgruppen understryker att själva verksamheten ska alltid komma i första hand. Därför måste vi kunna garantera att kostnaderna inte stiger i höjden. I redogörelsen presenteras ändå potentiella lösningar till utmaningen så som att man på förhand bättre funderar ut kostnadseffektiva lösningar till användningen av lokalerna.

 

Ärade talman,

den ökade mängden distansarbete, som var en direkt följd av coronaepidemin och snabbt förändrade arbetssättet på flera branscher, är viktig att beakta då det förväntas bli en permanent del av arbetslivet. Samtidigt som distansarbetet medför mera flexibilitet till både arbetsgivare och arbetstagare, kommer det också att påverka lokalernas användningsgrad. Det är utan vidare viktigt att utrymmen används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, men här är det viktigt att vi inte drar allt för hastiga slutsatser utan avvaktar och ser hur användningsgraden utvecklas när samhället återgår mot det normala. Allt går inte att sköta distans och det är förstås viktigt att det alltid finns möjlighet för ansikte-mot-ansikte kontakt mellan medborgare och myndighet.

Svenska riksdagsgruppen lägger med andra ord höga krav på fastigheterna, vilket är befogat med tanke på hur dessa skall kunna användas. Alla fastigheter skall dessutom vara kvalitativa och friska. Satsning på friska fastigheter är en satsning på personalens välmående. Därmed behöver också underhållet regelbundet ses över.

 

Ärade talman,

myndigheter ska ha de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna uppfylla sina uppgifter. Det speglas direkt i deras servicenivå, vilket syns utåt till medborgarna. Då förutsättningarna för myndigheter att utöva sina lagstadgade myndighetsuppdrag är direkt kopplat till de lokaler som de tilldelas, är det utan vidare viktigt att vi fortsätter utveckla Senatfastigheternas verksamhet.  

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00