Redogörelsen om digitala kompassen

16.11.2022 kl. 16:31
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen om Finlands digitala kompass, har den digitala utvecklingen framskridit med stormsteg under det senaste årtiondet. Fördelarna med den digitala utvecklingen är många. Genom en väl genomförd digitalisering kan vi stort underlätta finländarnas vardag. Därför anser Svenska riksdagsgruppen och SFP att digitaliseringen av tjänster och samhället ska utgå från människornas behov. Planeringen ska utgå från människan - inte från administrativa strukturer. Med digitalkompassen som vägledare har vi dom rätta förutsättningarna att bli en föregångare inom digitaliseringen tills 2030.

 

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen så finns det såväl utmaningar som möjligheter för Finlands del när det kommer till digitaliseringen. Digitaliseringens vikt inom utbildningen är något vi lyfter fram inom Svenska riksdagsgruppen. För oss är det viktigt att utvecklingen av den digitala kompetensen sker på jämlika grunder då kunnandet bland medborgarna kan variera kraftigt. Vi har jämförelsevist ett högt digitalt kunnande i Europa, cirka 79 procent av finländarna i åldern 16–74 har grundläggande digitala färdigheter. Men oftast finns utmaningarna just utanför denna åldersgrupp. Vi i Svenska riksdagsgruppen vill därför lyfta upp vår oro över den digitala marginaliseringen. En ökad digitalisering sätter mera ansvar på användaren, därför bör utgångsläget vara att system som utvecklas är så lätt förståeliga att alla har möjligheten att lära sig behärska dem. Dessutom är det ytterst viktigt att utveckla tillgängligheten av digitala tjänster. Människor har olika förutsättningar, och därför bör det fortsättningsvis alltid finnas alternativ till digitala tjänster. En viktig aspekt då man bygger upp delaktigheten i det digitaliserade samhället är också att tjänster finns tillgängliga på båda nationalspråken och på andra språk, i enlighet med principerna i nationalspråksstrategin, något som också framkommer i statsrådets redogörelse.

 

Ärade talman,

digitaliseringen sätter också förväntningar på den offentliga ekonomin. Många redan nuvarande digitala tjänster skulle kräva mer resurser än vad som finns tillgängligt för tillfället. Därför är det viktigt att vi ser till att finansieringen är på plats för att säkra en lyckad utveckling av digitaliseringen. Med en ökad digitalisering ökar också kravet på cybersäkerheten, ett tema som är mycket aktuellt med tanke på Rysslands brutala krig i Ukraina. Förmågan att utveckla och skydda kritisk infrastruktur spelar en nyckelroll i digitaliseringsutvecklingen.

 

Ärade talman,

trots utmaningarna, så finns det också många möjligheter i den digitala utvecklingen. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att en väl genomförd digitalisering stöder vår samhällsutveckling, förenklar processer och ökar jämlikheten mellan olika regioner. Det digitala skall inte någonsin ta bort det humana, speciellt inte på den offentliga sektorn. Digitala tjänster och distansarbete medför även bredare möjligheter att bosätta sig på längre distans från sin fysiska arbetsplats. För att alla människor jämlikt ska ha möjlighet till detta bör infrastrukturer för IT i hela landet tryggas. Digitaliseringen erbjuder också nya sätt med vilka vi kan effektivera den gröna övergången. Att utnyttja de teknologier för att främja den gröna övergången förutsätter kompetens, forskning samt lösningar för att minska den ökade energikonsumtionen som digitaliseringen innebär.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi i Finland har denna kompetens och därmed alla möjligheter att bli en föregångare inom digitalisering i Europa.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00