Om det inte direkt är en kris det är fråga om är det stora frågor samhället fått lov att ta ställning till – den ena efter den andra. Det finns en ständig oro i samhället och sätter man på nyheterna är det sällan något positivt. Att situationen kan kännas jobbig är en självklarhet, det får den också göra, men det finns även mycket vi kan ta lärdom av. Det finns de som lever mitt i ett helvete, medan vi – lyckligtvis nog - lever i dyningarna av detta.
Före corona var hybridtillställningar och distansdagar inget vanligt förekommande fenomen. Nu är det en del av vardagen. Det har visat sig att vi finländare också kan anpassa oss då en kris slår till. Elkonsumtionen under de två senaste månaderna visar att vi har lyckats sänka vår elförbrukning med nästan 14 procent jämfört med för ett år sedan. Den här prestationen har överraskat och visat på att det visst går att minska elförbrukningen. Folk har snabbt tagit till sig nya vanor. Också hemma hos oss har sänkt innetemperatur lett till att tofflorna är i flitigare bruk än tidigare, vedförrådet har fyllts på och varmare täcken har grävts fram. De senaste månaderna har för många visat att det går att minska elförbrukningen utan att ge alltför mycket avkall på vardagens bekvämligheter.
Ett liknande fenomen hoppas jag att vi kunde åstadkomma också när det gäller mat. Det finns vissa signaler på att matsvinnet till en viss del minskat och att man blivit bättre på att ta tillvara de råvaror man köper. Det här möjliggör också det att vi kan välja inhemska ansvarsfullt producerade livsmedel framom billigare utländska alternativ som producerats på ett ofta mindre hållbart sätt. Att satsa på ansvarsfullt producerade råvaror och ta tillvara hela produkten är inte bara ekonomiskt vettigt utan också ett förnuftigt sätt att använda livsmedel.
Också när det gäller snabbmodet och klädkonsumtion ser vi tydliga tecken på en mer miljömedvetenhet både inom klädproduktionen och klädanvändningen. Också här råder tankegångar kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Något som också bidrar till att på ett bättre sätt använda de resurser vi har och speciellt också naturresurser.
Minskad elförbrukning, minskat matsvinn och cirkulär ekonomi är väldigt bra och förnuftiga fenomen, som påvisar att vi egentligen tidigare slösat med de resurser som finns. Men förändringar sker sällan av sig själv. Det måste alltid finnas en motivation och en orsak då man ska få till stånd en förändring. För en del är det värderingar som styr ens val, men för väldigt många är det sist och slutligen ändå den ekonomiska nyttan som lockar allra mest. Pengar är fortfarande ett synnerligen konkret mått som enkelt går att mäta. Och mätbara mål är ofta en väldigt viktig faktor i ett förändringsarbete.
Det finns inget ont som inte för med sig något gott. Så även om det känns väldigt mörkt just nu, både då man tittar ut genom fönstret och på skärmen för att se nyheterna, så kan en kris resultera i något gott. Precis som corona ledde till ett digitalt jättekliv så kanske den här krisen påminner oss om att använda våra resurser på ett bättre sätt. Ett sätt som både sparar på naturen, men också på sedlarna i vår plånbok. Historien visar att det är de anpassningsbara, flexibla och påhittiga som klarar sig ur nya situationer som föds ur snabba förändringar. Redan nu har vi bevisat att vi har förmågan att klara av snabba förändringar. Så visst kan en kris också ha positiva effekter. Tillsammans klarar vi också de nya utmaningar vi nu står inför.
