Den nordiska vardagen ska vara gränslös!

10.11.2022 kl. 15:33
Regeringen godkände idag (10.11.2022) statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder.

Redogörelsen svarar på skrivningen i regeringsprogrammet att Finland vill underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna och verkar aktivt för att både avveckla gränshinder och förebygga att de uppstår. Ansvariga ministern, Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, betonar vikten av att kunna avge redogörelsen till riksdagen. 

 

– Genom att belysa gränshinderarbetet och aktuella gränshinder ökar vi kunskapen om gränshinder och arbetet med dem, och kan på så sätt bidra till att stärka gränshinderarbetet och främja att gränshinder löses. Arbetet att avlägsna och förebygga gränshinder gynnar alla och underlättar den nordiska vardagen, oberoende om det gäller att studera, arbeta, driva företag eller bo i ett annat nordiskt land, säger minister Blomqvist.  

Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För att nå integrationsmålet är gränshinderarbetet centralt. 

– Den fria rörligheten har från början varit i kärnan av det nordiska samarbetet. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten på 1950-talet lade grunden. Vi var föregångare då och vi ska fortsätta vara föregångare nu, betonar Blomqvist. Gränshinderarbetet är ett konkret sätt att främja den fria rörligheten. Arbetet kan ibland te sig tekniskt, men det är nyckeln till de – bokstavligen – gränslösa möjligheterna inom det nordiska samarbetet. 

Visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region är idag minst lika relevant som då den antogs i augusti 2019. Nuläget har inte bara understrukit behovet av den gröna omställningen – även behovet av integrationen har framkommit tydligt. 

– Det ökade intresset för det nordiska samarbetet gör att det även finns ett momentum för att intensifiera gränshinderarbetet. Det gränsöverskridande samarbetet stärker Norden och en gränslös marknad i Norden innebär stora konkurrensfördelar. För att ta vara på potentialen i det gränsöverskridande samarbete är det viktigt att vi aktivt fortsätter avlägsna och förebygga gränshinder, avslutar Blomqvist. 

Statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder går att läsa här.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00