Den nordiska vardagen ska vara gränslös!

10.11.2022 kl. 15:33
Regeringen godkände idag (10.11.2022) statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder.

Redogörelsen svarar på skrivningen i regeringsprogrammet att Finland vill underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna och verkar aktivt för att både avveckla gränshinder och förebygga att de uppstår. Ansvariga ministern, Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, betonar vikten av att kunna avge redogörelsen till riksdagen. 

 

– Genom att belysa gränshinderarbetet och aktuella gränshinder ökar vi kunskapen om gränshinder och arbetet med dem, och kan på så sätt bidra till att stärka gränshinderarbetet och främja att gränshinder löses. Arbetet att avlägsna och förebygga gränshinder gynnar alla och underlättar den nordiska vardagen, oberoende om det gäller att studera, arbeta, driva företag eller bo i ett annat nordiskt land, säger minister Blomqvist.  

Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För att nå integrationsmålet är gränshinderarbetet centralt. 

– Den fria rörligheten har från början varit i kärnan av det nordiska samarbetet. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten på 1950-talet lade grunden. Vi var föregångare då och vi ska fortsätta vara föregångare nu, betonar Blomqvist. Gränshinderarbetet är ett konkret sätt att främja den fria rörligheten. Arbetet kan ibland te sig tekniskt, men det är nyckeln till de – bokstavligen – gränslösa möjligheterna inom det nordiska samarbetet. 

Visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region är idag minst lika relevant som då den antogs i augusti 2019. Nuläget har inte bara understrukit behovet av den gröna omställningen – även behovet av integrationen har framkommit tydligt. 

– Det ökade intresset för det nordiska samarbetet gör att det även finns ett momentum för att intensifiera gränshinderarbetet. Det gränsöverskridande samarbetet stärker Norden och en gränslös marknad i Norden innebär stora konkurrensfördelar. För att ta vara på potentialen i det gränsöverskridande samarbete är det viktigt att vi aktivt fortsätter avlägsna och förebygga gränshinder, avslutar Blomqvist. 

Statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder går att läsa här.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00