Henriksson vill stärka svenskan – efterlyser mer språkbad, omvända språkkompetenskrav, avgiftsfritt språkprov i finska samt högre poäng för avlagd studentexamen i det andra inhemska språket

06.11.2022 kl. 07:06

Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger på Svenska dagen att vi ska vara stolta över Finlands tvåspråkighet. Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats den 6 november årligen. Henriksson lyfter fram vikten av att vi stöder språkkunskaperna i landets båda nationalspråk för en levande tvåspråkighet.


– För att främja språkinlärning och en positiv attityd till andra språk kan vi göra mycket! Språkbadsverksamhet är ett utmärkt sätt att främja både språkkunskaper och förståelsen för andra språk och andra kulturer. Språk öppnar dörrar och språkkunskaper erbjuder upplevelser, jobbmöjligheter och inkluderar. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, säger justitieminister, partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Under hösten fick Sannfinländarnas finskhetsprogram mycket uppmärksamhet. I motsats till Sannfinländarna vill SFP inte montera ner svenskan och det tvåspråkiga Finland, utan stärka dem. Denna regeringsperiod har man bland annat presenterat en ny nationalspråksstrategi och fattat beslut att öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska (B1) språket i årskurserna 6-9. Henriksson betonar att det behövs flera medvetna och aktiva åtgärder för att stärka svenskan och tvåspråkigheten.
– Det stora språkprovet som krävs för offentliga tjänster borde dels göras avgiftsfritt, dels behövs ändringar gällande språkkompetenskraven, säger Henriksson.

Det råder en stor brist på svenskspråkiga personer inom den offentliga förvaltningen, och en delorsak är kravet på utmärkta kunskaper i finska för de flesta tjänster.
– Det är en stor orättvisa att svenskspråkiga idag måste betala över 400€ för intyg på utmärkta kunskaper i finska. Vi behöver också utbilda bland annat flera svenskspråkiga nödcentralsoperatörer och räddningspersonal, samt trygga vården på svenska. För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka tjänster inom den offentliga förvaltningen bör man införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper, säger Henriksson.

Henriksson är också orolig över att allt färre skriver det andra inhemska språket i studentskrivningarna. Speciellt nedgången bland de finskspråkiga abiturienterna vad gäller antalet som skriver svenska har varit stor sedan 2005. År 2004 var 38 521 anmälda till provet i svenska i studentexamen. År 2021 var motsvarande siffra bara 15 278. Många svenskspråkiga skriver idag också medellånga finskan eller väljer helt bort att skriva finskan.
– Det ska löna sig att skriva såväl finska som svenska i studentexamen. De senaste årens utveckling visar att vi måste bryta trenden med ett nedåtgående intresse att skriva svenska och finska i studentexamen. Det andra inhemska språket borde värderas högre vid studerandeintagningen till högskolorna för att sporra flera att skriva det, säger Henriksson.

Henriksson betonar också svenskans roll som bro till resten av Norden.
– Det nordiska samarbetet är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera intensivt, och därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland, avslutar Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00