Henriksson vill stärka svenskan – efterlyser mer språkbad, omvända språkkompetenskrav, avgiftsfritt språkprov i finska samt högre poäng för avlagd studentexamen i det andra inhemska språket

06.11.2022 kl. 07:06

Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger på Svenska dagen att vi ska vara stolta över Finlands tvåspråkighet. Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats den 6 november årligen. Henriksson lyfter fram vikten av att vi stöder språkkunskaperna i landets båda nationalspråk för en levande tvåspråkighet.


– För att främja språkinlärning och en positiv attityd till andra språk kan vi göra mycket! Språkbadsverksamhet är ett utmärkt sätt att främja både språkkunskaper och förståelsen för andra språk och andra kulturer. Språk öppnar dörrar och språkkunskaper erbjuder upplevelser, jobbmöjligheter och inkluderar. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, säger justitieminister, partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Under hösten fick Sannfinländarnas finskhetsprogram mycket uppmärksamhet. I motsats till Sannfinländarna vill SFP inte montera ner svenskan och det tvåspråkiga Finland, utan stärka dem. Denna regeringsperiod har man bland annat presenterat en ny nationalspråksstrategi och fattat beslut att öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska (B1) språket i årskurserna 6-9. Henriksson betonar att det behövs flera medvetna och aktiva åtgärder för att stärka svenskan och tvåspråkigheten.
– Det stora språkprovet som krävs för offentliga tjänster borde dels göras avgiftsfritt, dels behövs ändringar gällande språkkompetenskraven, säger Henriksson.

Det råder en stor brist på svenskspråkiga personer inom den offentliga förvaltningen, och en delorsak är kravet på utmärkta kunskaper i finska för de flesta tjänster.
– Det är en stor orättvisa att svenskspråkiga idag måste betala över 400€ för intyg på utmärkta kunskaper i finska. Vi behöver också utbilda bland annat flera svenskspråkiga nödcentralsoperatörer och räddningspersonal, samt trygga vården på svenska. För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka tjänster inom den offentliga förvaltningen bör man införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper, säger Henriksson.

Henriksson är också orolig över att allt färre skriver det andra inhemska språket i studentskrivningarna. Speciellt nedgången bland de finskspråkiga abiturienterna vad gäller antalet som skriver svenska har varit stor sedan 2005. År 2004 var 38 521 anmälda till provet i svenska i studentexamen. År 2021 var motsvarande siffra bara 15 278. Många svenskspråkiga skriver idag också medellånga finskan eller väljer helt bort att skriva finskan.
– Det ska löna sig att skriva såväl finska som svenska i studentexamen. De senaste årens utveckling visar att vi måste bryta trenden med ett nedåtgående intresse att skriva svenska och finska i studentexamen. Det andra inhemska språket borde värderas högre vid studerandeintagningen till högskolorna för att sporra flera att skriva det, säger Henriksson.

Henriksson betonar också svenskans roll som bro till resten av Norden.
– Det nordiska samarbetet är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera intensivt, och därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland, avslutar Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00