Vi har en jättebra språklagstiftning men vi måste bli bättre på implementeringen

06.11.2022 kl. 08:03
Idag firar vi Svenska dagen, svenska språket och tvåspråkigheten i Finland.

Under hela veckan har det svenska språket och kulturen uppmärksammats runtom i landet då svenska veckan firats. Riksdagsledamot och folktingsordförande Sandra Bergqvist (SFP) betonar veckans betydelse för att främja förståelsen för det svenska språket och kulturen.  

 
– Vi ska vara stolta över att vi har en av världens bästa språklagstiftning men vi behöver arbeta vidare på att bättre få den att fungera i vardagen. Det svenska språket ska få synas och höras även i vardagliga situationer. Det är så vi främjar en levande tvåspråkighet, säger Bergqvist.

Bergqvist betonar att aktivt lyfta landets nationalspråk också utåt ger en bild av hur det egna landet ser på diversitet. 
– Populistiska utspel under hösten har visat på att alla inte ser det svenska som en del av vårt lands historia och kultur. Kunskap och förståelse för andra människor och kulturer är något vi däremot borde satsa mer på i en allt mer globaliserad värld. För att att andra också kan få en bild av hela vårt land och hela vår kultur krävs det också information på svenska. Det här öppnar även dörrarna för utökat samarbete med de övriga nordiska länderna, säger Bergqvist.

Finlands tvåspråkighet är en rikedom som Bergqvist tycker vi behöver bli bättre på att utnyttja på bästa möjliga sätt.
– Svenskan ska vara tillgänglig för dem som behöver det och ska tas med från första början i stora reformarbeten och myndighetskommunikation. Istället för att se svenskan som något extra som tas med i slutet av en process borde vi se på vilka möjligheter tvåspråkigheten ger oss. Exempel som fungerar på finskspråkigt håll fungerar inte alltid likadant på svenskspråkigt håll. Vi når bättre resultat om båda språken beaktas från första början, avslutar Bergqvist.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00