Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Vi vet bland annat att allt fler unga svarar i Hälsan i skolan-enkäten att livet inte har någon mening. Mycket oroväckande.

OECD uppskattade år 2018 att psykisk ohälsa kostar Finland 11 miljarder euro varje år. Psykisk ohälsa är också orsaken till var tredje av de sjukdagar som FPA betalar ersättning för, och till över hälften av sjukpensionerna.

Utmaningen med den ökade psykiska ohälsan kräver ett brett tvärsektoriellt samarbete. I och med att välfärdsområdena kommer att ansvara för social- och hälsovården i Finland har dessa en avgörande roll och i Österbotten kommer en av spetssatsningarna att ligga på psykiska hälsan för barn och unga.

Förutom välfärdsområdena krävs ett brett samarbete med kommunerna, skolorna och ungdomsverksamheten, men även andra myndigheter och organisationer för att kunna komma åt problemen innan de växer sig allt för stora. Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt.

Satsningar på unga och deras välmående gynnar samhället i stort. Att vi har välmående unga i arbetslivet, som betalar skatt, är en förutsättning för att vårt samhälle skall fungera. Speciellt i en tid där vi står inför stora utmaningar bland annat kring demografin.

Den här regeringen har ändå gjort mycket för att kunna bekämpa problematiken. För egen del och i kulturutskottet har vi förespråkat att psykoterapiutbildningen ska bli avgiftsfri. Tidigare har den för en studerande kostat mellan 20 000 – 60 000 euro. Vi är i ett stort behov av utbildad personal som kan erbjuda hjälp på både finska och svenska.

Vi har också arbetat med en bindande dimensionering för antalet elever per skolpsykolog. Alla elever ska känna sig sedda i skolan och ha reella möjligheter att besöka en skolkurator eller -psykolog. Tillgången på behörig personal är mycket viktigt här och bristen är speciellt stort i Svenskfinland.

Genom att tackla problemen med psykisk ohälsa kan vi också skapa en framtidstro för den yngre generationen. Då världen står inför kriser vi inte tidigare kunnat ana är framtidstron helt avgörande. Därför måste vi kunna erbjuda våra barn och unga en ljus framtidstro genom satsningar på välmående.