Svar på skriftligt spörsmål om FN:s rasdiskrimineringskommittés beslut om den finska sametingslagen

19.10.2022 kl. 16:09
Vad gör regeringen för att svara på anmärkningarna från FN:s kommitté mot rasdiskriminering om kränkningar av samernas rättigheter och hur strävar regeringen efter att förbättra samernas grundlagsenliga självbestämmanderätt?

Till riksdagens talman


I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister
som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 484/2022 rd undertecknat av riksdagsledamot Jenni Pitko m.fl. /gröna:


Vad gör regeringen för att svara på anmärkningarna från FN:s kommitté mot rasdiskriminering om kränkningar av samernas rättigheter och hur strävar regeringen efter att förbättra samernas grundlagsenliga självbestämmanderätt?

 


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering har i juni 2022, såsom FN:s kommitté för mänskliga rättigheter redan 2019, ansett att Finland kränkt internationella mänskliga rättigheter i anslutning till sametingsvalen och självbestämmanderätten som ingår i urfolkens rättigheter.


FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering konstaterar i sitt avgörande att Finland har brutit mot artikel 5 c i konventionen om ändringssökandenas politiska rättigheter, i synnerhet rätten att delta i val - att rösta och att vara valbar - grundat på allmän och lika rösträtt, att ta del i landets styre och allmänna angelägenheter på alla plan och att på lika villkor ha tillträde till offentliga tjänster.

Kommittén rekommenderar att Finland erbjuder ändringssökandena ett effektivt rättsmedel genom att i brådskande ordning inleda genuina förhandlingar för att se över 3 § i sametingslagen. Detta i syfte att se till att kriterierna för rösträtt vid val till sametinget fastställs med respekt för samernas rätt att ge sitt fria och informerade förhandssamtycke i frågor som gäller deras medlemskap och politiska deltagande för att åtnjuta och fullt ut tillgodose de andra rättigheterna enligt artikel 5 c och e i konventionen.
Regeringen har i enlighet med sitt program fortsatt arbetet med att revidera sametingslagen.

I den kommitté som leddes av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen har ingått representanter för sametinget och regeringspartierna. Utgångspunkten för kommitténs arbete var de grundläggande fri- och rättigheterna och andra skyldigheter som ingår i grundlagen, internationella människorättskonventioner som är bindande för Finland, FN:s deklaration om urfolkens rättigheter samt den övriga utvecklingen av rätten och folkrätten och de senaste avgörandena.

 

Med senaste tidens avgöranden avses FN:s människorättskommittés avgöranden från 2019, där det konstateras att Finland kränkt artikel 25 (bl.a. valrättigheter) i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen), separat eller tillsammans med artikel 27 (minoriteters rättigheter).

Kommittén betonade i sina avgöranden samernas självbestämmanderätt i fråga om sin ställning och medlemskap i sitt samfund.

Kommittén anser att Finland bland annat ska ompröva 3 § i sametingslagen. Den kommitté som berett ändringen av sametingslagen gav sitt betänkande den 11 maj 2021. Propositionsutkastet som beretts skulle på många sätt stärka urfolket samernas självbestämmanderätt och korrigera situationen i fråga om konstaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Utifrån betänkandet har fortsatt beredning gjorts för att reformera sametingslagen.

Reformen av sametingslagen har varit anhängig redan under de två föregående regeringsperioderna och lagen har till många delar ansetts vara i behov av revidering.

 

Helsingfors 14.10.2022

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00