Svar på skriftligt spörsmål om FN:s rasdiskrimineringskommittés beslut om den finska sametingslagen

19.10.2022 kl. 16:09
Vad gör regeringen för att svara på anmärkningarna från FN:s kommitté mot rasdiskriminering om kränkningar av samernas rättigheter och hur strävar regeringen efter att förbättra samernas grundlagsenliga självbestämmanderätt?

Till riksdagens talman


I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister
som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 484/2022 rd undertecknat av riksdagsledamot Jenni Pitko m.fl. /gröna:


Vad gör regeringen för att svara på anmärkningarna från FN:s kommitté mot rasdiskriminering om kränkningar av samernas rättigheter och hur strävar regeringen efter att förbättra samernas grundlagsenliga självbestämmanderätt?

 


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering har i juni 2022, såsom FN:s kommitté för mänskliga rättigheter redan 2019, ansett att Finland kränkt internationella mänskliga rättigheter i anslutning till sametingsvalen och självbestämmanderätten som ingår i urfolkens rättigheter.


FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering konstaterar i sitt avgörande att Finland har brutit mot artikel 5 c i konventionen om ändringssökandenas politiska rättigheter, i synnerhet rätten att delta i val - att rösta och att vara valbar - grundat på allmän och lika rösträtt, att ta del i landets styre och allmänna angelägenheter på alla plan och att på lika villkor ha tillträde till offentliga tjänster.

Kommittén rekommenderar att Finland erbjuder ändringssökandena ett effektivt rättsmedel genom att i brådskande ordning inleda genuina förhandlingar för att se över 3 § i sametingslagen. Detta i syfte att se till att kriterierna för rösträtt vid val till sametinget fastställs med respekt för samernas rätt att ge sitt fria och informerade förhandssamtycke i frågor som gäller deras medlemskap och politiska deltagande för att åtnjuta och fullt ut tillgodose de andra rättigheterna enligt artikel 5 c och e i konventionen.
Regeringen har i enlighet med sitt program fortsatt arbetet med att revidera sametingslagen.

I den kommitté som leddes av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen har ingått representanter för sametinget och regeringspartierna. Utgångspunkten för kommitténs arbete var de grundläggande fri- och rättigheterna och andra skyldigheter som ingår i grundlagen, internationella människorättskonventioner som är bindande för Finland, FN:s deklaration om urfolkens rättigheter samt den övriga utvecklingen av rätten och folkrätten och de senaste avgörandena.

 

Med senaste tidens avgöranden avses FN:s människorättskommittés avgöranden från 2019, där det konstateras att Finland kränkt artikel 25 (bl.a. valrättigheter) i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen), separat eller tillsammans med artikel 27 (minoriteters rättigheter).

Kommittén betonade i sina avgöranden samernas självbestämmanderätt i fråga om sin ställning och medlemskap i sitt samfund.

Kommittén anser att Finland bland annat ska ompröva 3 § i sametingslagen. Den kommitté som berett ändringen av sametingslagen gav sitt betänkande den 11 maj 2021. Propositionsutkastet som beretts skulle på många sätt stärka urfolket samernas självbestämmanderätt och korrigera situationen i fråga om konstaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Utifrån betänkandet har fortsatt beredning gjorts för att reformera sametingslagen.

Reformen av sametingslagen har varit anhängig redan under de två föregående regeringsperioderna och lagen har till många delar ansetts vara i behov av revidering.

 

Helsingfors 14.10.2022

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00