Försörjningsberedskapsredogörelsen

19.10.2022 kl. 17:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

här i Finland har vi insett betydelsen av en god försörjningsberedskap. Historiska händelser har satt sin prägel på vårt folk och samhälle. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna försörjningsberedskapssatsningar och byggt upp ett unikt och fungerande system som baserar sig på att den offentliga, privata och tredje sektorn alla drar sitt strå till stacken och samarbetar. Det är orsaken till att vi idag med fog kan konstatera att landets försörjningsberedskap är god. Ett praktexempel är att vi i Finland fortsatt bygga skyddsrum trots att de flesta länder inte på länge krävt sådana. Utöver det är våra styrkor en välfungerande infrastruktur, god livsmedelsproduktionskapacitet, rikliga naturresurser och ett utvecklat välfärds-och utbildningssystem. Regeringens redogörelse ställer viktiga mål för utvecklingen av landets försörjningsberedskap fram till år 2030 och SFP och Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till det fortsatta utvecklingsarbetet.

 

Ärade talman,

de senaste åren har varit exceptionella. Vi har börjat ta oss ur en global pandemi, men i februari förändrades säkerhetsläget i hela Europa då Ryssland brutalt attackerade Ukraina. Pandemin satte hela samhället på prov och det var ett stort stresstest för vår social- och hälsovård. Kriget i Ukraina påverkar hela Europa humanitärt men även genom att vi till följd av kriget tampas med en nalkande elkris. I dessa tider har medborgarna visat ett stort intresse för beredskap och därför är det centralt att kommunikationen till medborgare sker tydligt och i rätt tid, skapar trygghet och förtroende, tillgodoser olika befolkningsgruppers behov och är koordinerat med övriga relevanta aktörer. Myndigheterna ska i sin kommunikation skapa trygghet, inte oro, bland folket. Även media spelar här en viktig roll.

Finska samhällets styrka är tillit. Tilliten gentemot varandra och våra myndigheter. Det är en grundpelare i vårt samhälle. Därför är det alldeles centralt att vi i fortsätter att satsa på en stark rättsstat och demokrati. Det skyddar samhällets kristålighet.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen betonar vikten att trygga verksamhetsförutsättningarna för våra företag och primärnäringar, så att livsmedelsförsörjningens funktionssäkerhet inte äventyras vid en eventuell störning.

Vi behöver också fästa extra uppmärksamhet på hur barn och unga beaktas i försörjningsberedskapsarbetet. Barn behöver mycket stöd och omsorg från vuxna, och de behöver få information som är förenlig med sin utvecklingsnivå. I enlighet med Barnombudsmannen stärks säkerheten för alla, när barnens rättigheter och behov har beaktats redan i ett tidigt skede.

 

Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att beredskapslagens helhetsreform, med justitieministeriet i spetsen, har inletts och framskrider. Tröskeln för att tillämpa beredskapslagen är - och ska vara hög, men det är viktigt att verktygsbacken är uppdaterad ifall tillämpningsbehov uppstår. I detta arbete är det också viktigt att precisera beredskapslagens förhållande till Ålands självstyrelselag. I samband med pandemin blev det tydligt att det fanns öppna frågor i denna helhet eftersom man på Åland nödvändigtvis inte har samma myndigheter som i riket. Därför har grundlagsutskottet enhälligt tagit ställning för behovet att göra en överenskommelseförordning med riket och Åland.

 

SFP har sedan länge arbetat för ett tätare nordiskt samarbete, och således välkomnar Svenska riksdagsgruppen redogörelsens konstaterande om att försörjningsberedskapssamarbetet mellan Finland och Sverige borde stärkas. Under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ifjol prioriterade vi att utveckla det nordiska samarbetet inom beredskapsfrågor och arbete gick framåt på bred front. Här finns möjligheter till exempel när det kommer till att stärka tryggandet av tillgång till läkemedel.

 

Ärade talman,

med tanke på våra styrkor och vårt gedigna och långsiktiga arbete hittills, råder det inget tvivel om att vi har alla förutsättningar att ytterligare stärka vår försörjningsberedskap.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00